Stor framgång för alla som kämpat för sexköpslagstiftning

2021-02-23 | Malin Björk padlock

EU-KRÖNIKAN/OPINION

”Jag kan inte påstå att arbetet för att sprida sexköpslagen går jättesnabbt. Men det går sakta och stabilt i rätt riktning”, skriver Malin Björk (V), efter en omröstning i EU-parlamentet gällande en resolution om människohandel.

Malin Björk är EU-parlamentariker för Vänsterpartiet och återkommande EU-krönikör i Feministiskt perspektiv tillsammans med Jytte Guteland (S) och Alice Bah Kuhnke (MP).

I år är det tjugotvå år sedan Sverige införde sexköpslagen, som gjorde det kriminellt att köpa sex av en annan människa. Under den tiden var Marianne Eriksson en av Vänsterpartiets EU-parlamentariker. När hon pläderade för den svenska sexköpslagen i EU-parlamentets jämställdhetsutskott skrattade gubbarna i parlamentet nedlåtande åt henne: ”Förbjuda män att köpa sex? Ha! Hur tror hon att det ska gå till? Vilken värld lever hon i?”

Nu, tjugo år senare, efter outtröttligt arbete av kvinnojourer, NGO:er, överlevare från sexindustrin, aktivister, engagerade poliser och politiker som mina företrädare i EU-parlamentet – Marianne Eriksson, Eva-Britt Svensson och Mikael Gustafsson – kan jag konstatera att vindarna sakta men säkert vänt. I dag är det inte bara Sverige som förbjuder sexköp, utan även Norge, Island, Frankrike, Irland och Kanada. Och i takt med att fler länder sällar sig till den svenska modellen där torskarna kriminaliseras och de som prostitueras avkriminaliseras, kallas den allt som oftast för ”the equality model” snarare än den svenska sexköpslagen.

Ett annat tecken på attitydförändringen kom för några veckor sedan när EU-parlamentet röstade om en resolution om EU-direktivet mot människohandel. Att kriminalisera sexköp har visat sig vara ett av de mest effektiva sätten att förhindra trafficking för sexuell exploatering. Det är helt enkelt efterfrågan som vi inriktar oss på. Därför föreslog jag att EU-parlamentet bör uppmana EU:s medlemsländer att införa den svenska sexköpslagen eller “jämställdhetsmodellen” som ett sätt att bekämpa människohandeln för sexindustrin.

Det är en stor framgång för alla de krafter som under många år kämpat för att sexköpslagen ska bli verklighet i fler länder. Jag ser det som ett bevis för att fler och fler fått upp ögonen för vilken exploaterande värld sexindustrin är.

Jag brukar alltid hävda att det är svårt att finna något mer sexuellt moralkonservativt än att fortsätta förespråka en modell där män ska köpa sig tillgång till kvinnors kroppar. Men för tio-femton år sedan kunde jag höra både den ene och andre på något bisarrt sätt blanda ihop sexuell frigörelse (eller för den delen hbtq-personers rättigheter) med våldet och utnyttjandet i sexindustrin. Det är det glädjande nog få som gör i dag.

Intressant nog var motståndet i EU-parlamentet mot att kriminalisera sexköp störst bland liberalerna och extremhögern. I den liberala gruppen var det i stort sett bara de tre svenska ledamöterna från L och C som röstade ja. Kanske är det den liberala gruppens marknadsfundamentalism som får styra, där allt måste handlas och köpas?

I EU-parlamentets största grupp, högergruppen EPP, avstod de flesta. Mest massivt på partigruppsnivå var stödet från den socialdemokratiska gruppen. Till och med en rad tyska sossar var med på tåget. Det väger tungt med tanke på Tysklands gigantiska sexindustri och att i stort sett inget politiskt parti i landet vågar ta ton mot torskar och hallickar. Utnyttjandet av kvinnor i Tyskland är enormt efter att deras gröna parti 2002 drev igenom en institutionalisering av sexindustrin genom att bland annat legalisera hallickverksamhet.

Bland de svenska ledamöterna röstade alla ja till den svenska sexköpslagen, utom Sverigedemokraterna, som lade ner sina röster. De skyllde på att sexköpslagen ”faller under medlemsstaternas kompetens”, trots att det i mitt ändringsförslag tydligt framgår att det inte handlar om att genom EU-lagstiftning påtvinga medlemsländer sexköpslagen. Sverigedemokrater förnekar sig inte – de är och förblir ett kvinnofientligt parti.

Jag kan inte påstå att arbetet för att sprida sexköpslagen går jättesnabbt. Men det går sakta och stabilt i rätt riktning. Ingen hånskrattar längre åt oss som vill avskaffa utnyttjandet i sexindustrin. Tvärtom vinner vår hållning mark i flera länder och långt över partigränserna.

Det visar att hårt och enträget arbete lönar sig. Jag är stolt över att föra arvet vidare efter mina vänsterpartistiska företrädare. De slogs alla hårt och vann framgångar för den svenska sexköpslagen i EU-parlamentet. En kamp som nu går vidare tillsammans med alla starka krafter i och utanför parlamenten!