FAKTA/Kärnvapenförbudet
FN:s konvention om kärnvapenförbud antogs av generalförsamlingen i juli 2017 och senare samma år tilldelades den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican, Nobels fredspris. Ican samlar närmare 500 civilsamhällesorganisationer i över 100 länder, däribland Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF)
När Honduras den 24 oktober 2020 blev 50:e land att ratificera konventionen stod det klart att kärnvapenförbudet blir internationell lag. Hittills har 51 stater ratificerat och 86 länder signerat konventionen.
Ingen av kärnvapenstaterna har ratificerat konventionen, och USA har – när ett ikraftträdande visade sig vara inom räckhåll – utövat påtryckningar för att Nato-länder som ratificerat ska dra tillbaka sina ratificeringar.
Sverige har i likhet med de flesta Nato-länder valt att inte ratificera konventionen, och står därmed utanför den krets av länder som möjliggjort att FN:s konvention om kärnvapenförbud den 22 januari 2021 blir en juridiskt bindande del av folkrätten.
I dag träder FN:s konvention om kärnvapenförbud i kraft. Vad har konventionen fört med sig hittills och vad återstår att åstadkomma?
– Förbudet är ett otroligt viktigt steg i riktning mot en kärnvapenfri värld. Konventionen stärker den internationella normen mot kärnvapen och placerar dem i samma kategori som övriga massförstörelsevapen – olagliga och oacceptabla.
– Kärnvapenförbudet har skapat mycket uppmärksamhet kring frågan de senaste åren. Vi ser också redan att banker, pensionsfonder och andra finansiella institutioner slutar investera i kärnvapen, och vi kan vänta oss att detta framöver också leder till att företag slutar tillverka kärnvapen.
– De stater som ansluter sig till förbudet åtar sig samtidigt att arbeta för att fler stater ska gå med i avtalet, så pressen på de stater som står utanför kommer successivt att öka. Det kommer också bli svårare att försvara kärnvapeninnehav, och långsiktigt är såklart målet att kärnvapenstaterna nedrustar sina arsenaler.
– Konventionen innebär också ett erkännande av, och konkreta åtgärder för offer för kärnvapenattacker och provsprängningar. Det är otroligt viktigt och inte en dag för tidigt. Förbudet har också ett genusperspektiv och krav på att öka kvinnors deltagande i arbetet.
Konventionens tillkomst backades upp av den svenska regeringen, som kallar sig feministisk men väljer att stå utanför denna möjlighet att stödja nedrustning i ett skede med stor osäkerhet i världen. Vilken betydelse har Sveriges ställningstagande på den internationella arenan?
– Det här är första gången någonsin som Sverige står utanför ett multilateralt nedrustningsavtal när det träder i kraft och det är ett tydligt avsteg från svensk nedrustningstradition. Sverige skulle kunna spela en väldigt viktig roll, ett svenskt tillträde till konventionen skulle sänka trösklarna för andra nordiska länder att gå med vilket i sin tur skulle öppna upp för att nå Natoländerna i Europa.
– Sverige har tyvärr inte bara ställt sig utanför förbudet utan upprepar också kärnvapenstaternas retorik om konventionens innehåll och möjliga effekter, och accepterar därmed att kärnvapenstaterna sätter agendan och håller resten av världen gisslan. Det är oacceptabelt att en feministisk regering inte vågar utmana patriarkatets kronjuvel – kärnvapen.
Hur jobbar IKFF för att påverka regeringens hållning?
– Vi jobbar brett med både politisk påverkan och opinionsbildning. IKFF:s medlemmar runt om i landet mobiliserar tillsammans med andra föreningar för att ansluta sina orter till Ican:s stadsupprop och för att visa regeringen det stora folkliga stöd som finns för förbudet – 78 procent enligt en Sifo-undersökning från 2019. Kärnvapen är konstruerade för att massmörda civila, det är därför allas vår rätt och ansvar att arbeta för att de inte används igen, med avsikt eller av misstag.
– Vi håller också riksdag och regering uppdaterade om hur andra länder agerar i frågan och föreslår vägar framåt för Sverige. Framförallt handlar det om att öka pressen på regeringen att visa mod och internationellt ledarskap och tydligt ta ställning mot kärnvapen genom att signera konventionen, något som borde vara en självklarhet.
Vad krävs för att ni ska lyckas?
– Ökad folklig press skulle betyda mycket. Stödet för förbudet är stort, men det är samtidigt en fråga som inte får särskilt mycket uppmärksamhet och det verkar som att regeringen gärna sopar det folkliga stödet under mattan. Det måste bli ohållbart och kosta regeringen något att inte gå med.
Nu träder konventionen i kraft i alla fall, hur firar IKFF?
– IKFF firar med digital fest tillsammans med våra civilsamhälleskollegor på Svenska läkare mot kärnvapen, FN-förbundet, Svenska freds, Act Svenska kyrkan och Greenpeace. Vi samlar våra medlemmar, förtroendevalda, anställda och supportrar för att uppmärksamma denna historiska dag och för att fira resultat av ett outtröttligt arbete. Kärnvapenförbudet är ett bevis på att det går att förändra när människor går samman och mobiliserar för att uppnå ett gemensamt mål. Ingen kan förändra världen ensam, men alla personer som engagerat sig har bidragit till att vi nu har förbjudit kärnvapen. Det vill vi ska vara fokus.
MEST KOMMENTERAT
SENASTE KOMMENTARERNA
Eva Schmitz - Jag vill bara hänvisa till min avhandling från 2007: Systers
Om Var Grupp 8 en feministisk organisation?
Abraham Adolfsson - Och härtill bör kanske sägas att jag är Finne och uppvuxen i
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Abraham Adolfsson - Ja, det är väl jättebra att ha ett intresse att ta till sig
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Per A.J. Andersson - Betalda övergrepp? Hmm… Brott ska lagföras, inte klumpas iho
Om Porr handlar om betalda övergrepp
Eva Annonssida - Finns ingen kärnvapen på marknadstorg.se
Om Nobels fredspris till kampanj för att avskaffa kärnvapen
gudrun tiberg - Hello nya Fempers nyheter! Underbart att allt blir tillgän
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Eva NIkell - Jag är definitivt med dig, även om jag tyvärr inte sitter i
Om Rödgrönt ointresse för fred och nedrustning borde oroa många
Barbro Frost - Radikala och bra synpunkter.
Om Var inte målet att vi skulle jobba mindre?
Arina Stoenescu - Heja och tack för att ni finns! Glad första maj!
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Frederick Lidman - Lite osäker på vad det här betyder i praktiken. Sidan femini
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
MEST LÄST