Att avskaffa våld mot kvinnor senast 2030 tycks ouppnåeligt

2020-11-30 | Nova Ling padlock

OPINION

”Våld mot kvinnor och barn är ett av de största samhällsproblemen”, skriver Nova Ling med anledning av internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor, samt en föreslagen modell för att lösa vårdnadstvister med budgivning i samarbetsvilja.

Nova Ling är musiker och författare, växte upp i Ukraina, flyttade till Sverige i början på 2000-talet, och är aktuell med nyutkomna boken Är du med i leken, samt Konsten att lämna en psykopat och ljudboken När ingen hör när ingen ser.

RELATERADE ARTIKLAR:

2020-11-17 | Olagligt och olämpligt att låta rättvisa avgöra vårdnadstvist

2020-11-25 | Rätten till ett gott liv från vaggan till graven

2020-11-22 | Mobilisera mot patriarkalt våld!

2019-07-26 | Jämställdhet nyckel för att nå globala hållbarhetsmål

Den 25 november är den internationella dagen mot våld mot kvinnor. 1999 instiftades dagen av FN. 2015 har FN också antagit Agenda 2030 som består av 17 globala mål, där delmål 5.2 är att utrota våld mot och utnyttjande av kvinnor och flickor.

2030 är snart här. Men våldet har inte minskat. Antalet samtal till Kvinnofridslinjen ökade med 16 procent mellan 2018 och 2019 enligt Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks). Enligt Unizon kvinnojourer togs 121 610 stödkontakter år 2019.

Relationer utan våld är förutsättning för hållbar utveckling i samhället. Våld i nära relationer är brottsligt, det borde inte råda något tvivel kring det. Men långt ifrån alltid används ordet brott i dessa sammanhang inom rättsväsendet. De vanligaste orden är konflikt eller bråk, vilket är inte bara vilseledande men sätter stop för trygga och rättvisa domar.

Parallellt med detta pågår en oroväckande utveckling inom modern juridik. I en artikel från 12 november 2020 i Dagens juridik beskrivs en modell, kallad ”rättviseprincipen”, framtagen av universitetslektorn Leonard Ngaosuvan, med syftet att lösa svåra vårdnadstvister. Modellen går ut på att vårdnadstvister med samarbetssvårigheter mellan föräldrar ska lösas genom budgivning.

Osäkerheten inom rättsväsendet existerar redan, men att ta till sådana modeller är lika med att behandla barn som materiella ting. Vilket blir nästa steg? Lotta ut dem? Dra stickor? Sådana förslag borde inte existera år 2020, året när Barnkonventionen har blivit ett lag i Sverige. Var finns barnperspektivet i den modellen?

Ytterst sällan blir det en svår vårdnadstvist om båda föräldrar är lämpliga. Vårdnadstvister sker ofta i helt andra sammanhang: där den ena parten – mestadels kvinnor och barn – är utsatt för våld, och den andra parten är våldsutövare. Hur i den situationen går det ens att använda ordet samarbetsvilja?

Att kräva från brottsoffer att samarbeta med gärningsperson är totalt orimligt. Men möjligt, tack vare det att övergrepp benämns som ovannämnda konflikter och bråk. Använd korrekta termer! Övergrepp är inget annat än övergrepp, och att tala om samarbetsvilja i den situationen är högst olämpligt. Man behandlar inte benbrott genom att ta hand om svullnad eller rodnad. Är det en vårdnadstvist där den ena parten ifrågasätter den andra som lämplig förälder – se till att utreda orsaker till det. Om det är frågan om våld mot familjemedlemmar löser budgivningen ingenting, utan orsakar skador som varar livet ut.

Istället för budgivning behöver vi helt andra reformer inom rättsväsendet och skyddsnätet:

Tingsrätter med nämndemän utbildade inom ämnet Våld i nära relationer.
Ta riktig hänsyn till barnperspektivet, något som borde stå i centrum.
Stoppa förhandlingar om skyddade boenden och låt ideella kvinnojourer ta hand om det – våldsoffer ska inte behandlas som varor.
I stället för en dag, 25 november, behöver vi en hel månad, i likhet med Domestic violence awareness month i USA.

Våld mot kvinnor och barn är ett av de största samhällsproblemen.