Vill regeringen agera för att stötta de redan utsatta? Konkreta förslag för att stödet i covid19-krisen inte bara ska upprepa en diskriminerande logik.
Internationella organisationer som FN, Unicef och UN-Habitat har tydligt uppmärksammat att
åtgärder mot den rådande pandemin måste innefatta och fokusera på de individer och grupper
som samhället ofta försummar, eller som innehar en låg social status. Tongivande läkare och
forskare skriver i Läkartidningen om vikten av att den svenska regeringen vidtar åtgärder som riktar sig till de som lever under socioekonomiskt utsatta förhållanden, exempelvis ensamkommande, hemlösa, papperslösa och fattiga som riskerar att förlora sina osäkra arbeten.
De flaggar även för hur trångboddheten på flyktingboenden, förvar och fängelser kan öka
smittspridningen. Vi delar samtligas uppfattning och uppmanar Sveriges regering att skyndsamt
vidta åtgärder för att skydda resurssvaga grupper som på grund av strukturella faktorer har en
sämre hälsa, osäkra arbeten, otrygga boende eller rentav saknar ett boende.
Forskning visar tydligt på att socioekonomisk status är en viktig faktor för vilka som drabbas av sjukdomar. Det vill säga att förutom andra underliggande sjukdomar, spelar även sociala och ekonomiska faktorer som levnads- och arbetsvillkor, även stor roll. Ekvationen är enkel: sämre socioekonomisk status ökar risken för resurssvaga grupper att utsättas för covid19-smittan och drabbas hårdare av dess konsekvenser.
Vården, tjänstepersoner och stadsdelar har redan larmat om att marginaliserade grupper befinner sig i en extra utsatthet för coronaviruset. Dessa grupper arbetar också inom yrken där det är svårt att skydda sig, som exempelvis inom taxirörelsen, vårdyrken, renhållning, och kommunaltrafik. Alla dessa yrken har viktiga samhällsfunktioner, och då är samhället skyldigt att skapa förutsättningar för att de ska kunna göra sitt arbete utan att riskera sina liv. Vi ser nu hur hårt drabbade städer, som London och New York, har mycket höga sjuk- och dödstal inom dessa yrkesområden.
Asylsökande, boende i så kallade resurssvaga områden och andra grupper som utsätts för olika typer av strukturell ojämlikhet, behöver inte utsättas för nedlåtande och problematiska förklaringsmodeller till varför just de är överrepresenterade bland coronavirusets dödsoffer. Det handlar inte om en kunskaps- och informationsbrist eller om en vägran till ”integration” utan om de förutsättningar som ges i ett ojämlikt samhälle.
Därför kräver vi fler riktade satsningar på folkhälsan, boenden och ekonomin för socioekonomiskt utsatta grupper och resurssvaga områden. Vi rekommenderar följande åtgärder för att underlätta för människor i socioekonomisk utsatthet och människor utan uppehållstillstånd under covid-pandemin:
Boende:
Erbjud gratis tillfälliga bostäder till individer som lever i trångboddhet för att möjliggöra social distansering, prioritera människor med underliggande sjukdomar som kan erbjudas annan tillfällig boplats. Här finns ett utbud inom servicesektorn och bland annat hotellbranschen och ett akut behov/efterfrågan under denna pandemi.
Ordna bostäder åt alla hemlösa, och förse dem med den hygienstandard som är en del av de mänskliga rättigheterna (exempelvis rinnande vatten, toalett).
Allmänna och privata bostadsbolag bör omgående frysa alla hyreshöjningar och införa fria hyror mellan 1 mars och 31 maj (retroaktivt), eventuellt längre i relation till utvecklingen, eller reducera hyror samt införa ett nationellt gällande vräkningsstopp. De bör även ha överseende med sena hyresinbetalningar.
Hälsa:
Inför åtgärder som står i relation till det ohälsotal som finns i de svenska förorter och bland andra utsatta grupper. En sådan åtgärd är att offentliga rum, såsom skolor, bibliotek och vårdcentraler, har nödlösningar på plats för att minska risken för smittspridning som till exempel provtagningar för covid-19.
Ekonomi:
Småföretagarpaketet som regeringen har föreslagit är en bra lösning. Vi vill dock se ett tillägg där småföretag som hyr lokaler av allmänna fastighetsbolag och som gjort förluster i coronavirusets spår, även får omförhandla hyresavtal inför framtiden då återhämtning efter krisen kommer kräva stora insatser.
Höj socioekonomiskt utsatta barnfamiljers ekonomiska bistånd, exempelvis barnbidrag, försörjningsstöd, underhållsstöd. Detta för att säkerställa att barnens behov tillgodoses i första hand.
Asyl och migration:
Daniel Terres, podcasten Tredje rummet
Nadja Awad, Nyans: muslim
Adrián Groglopo, Antirasistiska akademin
Ylva Habel, forskare, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola
Lena Sawyer, docent vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Rashid Musa, opinionsbildare i frågor som berör rasism
MEST KOMMENTERAT
SENASTE KOMMENTARERNA
Eva Schmitz - Jag vill bara hänvisa till min avhandling från 2007: Systers
Om Var Grupp 8 en feministisk organisation?
Abraham Adolfsson - Och härtill bör kanske sägas att jag är Finne och uppvuxen i
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Abraham Adolfsson - Ja, det är väl jättebra att ha ett intresse att ta till sig
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Per A.J. Andersson - Betalda övergrepp? Hmm… Brott ska lagföras, inte klumpas iho
Om Porr handlar om betalda övergrepp
Eva Annonssida - Finns ingen kärnvapen på marknadstorg.se
Om Nobels fredspris till kampanj för att avskaffa kärnvapen
gudrun tiberg - Hello nya Fempers nyheter! Underbart att allt blir tillgän
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Eva NIkell - Jag är definitivt med dig, även om jag tyvärr inte sitter i
Om Rödgrönt ointresse för fred och nedrustning borde oroa många
Barbro Frost - Radikala och bra synpunkter.
Om Var inte målet att vi skulle jobba mindre?
Arina Stoenescu - Heja och tack för att ni finns! Glad första maj!
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Frederick Lidman - Lite osäker på vad det här betyder i praktiken. Sidan femini
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
MEST LÄST