Öppna gränserna – #2015igen

2020-03-05 | Farida al-Abani padlock

KRÖNIKA/OPINION

”Vad vi behöver är #2015igen och vi behöver en politik som återspeglar medmänskligheten vi såg då. Det är dags att Sverige återgår till permanenta uppehållstillstånd och det är dags att vi öppnar upp våra gränser, innan dessa växande barriärer faller ned på oss”, skriver Farida al-Abani (Fi).

Farida al-Abani är partiledare för Feministiskt initiativ och återkommande inrikespolitisk krönikör i Feministiskt perspektiv tillsammans med Nooshi Dadgostar (V), Janine Alm Ericson (MP) och Carina Ohlsson (S).

#aldrigmer2015. Så avslutar Tobias Billström (M) sin tweet efter att han beskrivit sin önskan om att bygga högre barriärer kring EU:s gränser med fler gränskontroller. Tillsammans med kommentaren postar Billström en diktatorliknande bild på sig själv. Detta är alltså samma dag som Turkiet meddelar att de öppnar sina gränser mot Europa och därmed inte längre uppfyller avtalet om att hålla flyktingar från EU.

Två dagar senare, och samma dag som en flykting skjutits ihjäl vid den turk-grekiska gränsen, lägger moderatledaren Ulf Kristersson upp en bild där han iförd jaktliknande klädsel uppmanar till att stärka gränsen. Det är som om ingen vet eller verkar bry sig om att över 244’000 civila människor dött i kriget i Syrien sedan 2011. Det är fler än alla invånare i Uppsala. Det enda jag tänker på är att vi behöver medmänskligheten vi såg #2015igen.

Jag vill inte heller tillbaka till det 2015 där Billström förväntade sig att journalisten Somar Al Naher skulle vara tacksam inför honom och Sverige för att hon i dag kan arbeta som just journalist, efter att hon flytt hit med sin familj.

Jag vill inte heller tillbaka till det år då civilsamhället stod sömnlösa och ensamma och tog ansvar, medan politiker lät bli att förbereda långsiktiga lösningar för de människor som vi visste skulle komma till Sverige och EU för att söka skydd.

Jag vill inte tillbaka till det 2015 som började med öppna armar och hjärtan och slutade med stängda gränser, inhumana och ovetenskapliga medicinska åldersbedömningar och begränsningar av permanenta uppehållstillstånd.

Jag vill definitivt inte tillbaka till 2013 där du, Tobias Billström, inledde din rasistiska karriär med att säga:

”Ibland har vi bilden av att personen som är gömd bor hos en trevlig blond svensk dam i 50–60-årsåldern som vill hjälpa till. Men det är ju inte så. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda.”

Jag vill inte tillbaka till 2013 där du, Tobias Billström, började prata om människor som en volym som skulle begränsas, istället för att begränsa det som gör att människor flyr. Men du, Tobias Billström, är likt resten av högern och fascisterna i kostym endast intresserad av volym när det kommer till överlevare som flyr.

Volym är aldrig intressant för er när det gäller alla tusentals som dött eller alla miljontals som lever gömda och glömda i misär i Syrien och i närliggande områden. Volym är aldrig intressant för er när det kommer till kostnader för förlorade liv. För dig har dessa inget värde.

Volym är aldrig intressant för er när det kommer till hur mycket EU kan gå in med för att stänga sina yttre gränser. En budget som för Frontex 2020 ligger på cirka 4,5 miljarder kronor. Pengar som bland annat går till Turkiet och pengar som inte går ut på att rädda liv, utan på att förhindra liv från att få påbörjas, fortsätta och finnas.

Jag vill inte tillbaka till många delar av 2015. Men det finns ändå mycket som jag saknar. Jag saknar känslan av gemenskap som uppstod främlingar emellan på bara några minuter. Främlingar som alla ville samma sak – att få vara en del av lösningen istället för en del av problemet.

Jag saknar kvällarna då vi sågs för att laga soppa så att folk kunde få varm mat, och nätterna då vi lyckades få sängplatser till tågresenärer som precis hade kommit fram. Jag kommer aldrig att förstå hur det nästan alla nätter gick ihop, men jag minns hur många som stod i kö för att ta emot enskilda och familjer hemma hos sig. Jag minns Eid-festen vi ordnade så att barn och familjer kunde få en Eid att minnas, trots ny plats och nya människor. Jag minns skratten, ansiktsmålningen och dansen från hösten 2015.

Vad vi behöver är #2015igen och vi behöver en politik som återspeglar medmänskligheten vi såg då. Det är dags att Sverige återgår till permanenta uppehållstillstånd och det är dags att vi öppnar upp våra gränser, innan dessa växande barriärer faller ned på oss.

Vi kan inte låta människor ta mer skada av politikers maktspel. Jag skäms över Sverige när jag läser Billström och Kristerssons kommentarer och bilder. Jag skäms när Morgan Johansson säger ”vi ska inte tillbaka till situationen 2015” och jag skäms över många andra politikers reaktioner på denna kris för de på flykt. Vi vet bättre än så. Låt oss visa hur ansvar ser ut och låt oss se #2015igen.