Hind Al-Eryani, journalist och aktivist från Jemen.
Bild: Wikimedia Commons, TED
Hind Al-Eryani mordhotades: ”Min dotter går före allt”
2018-11-15 | FemPers
3
INRIKES
Det var i januari 2018 som Hind Al-Eryani, journalist från Jemen och en röst för fred, ansökte om asyl i Sverige tillsammans med sin dotter. Migrationsverket vägrar pröva deras fall. Dödshoten kom per telefon från extremisterna även under flykten i Turkiet:
– De visste vilken skola min dotter gick på. Det fanns inget annat alternativ än att packa ihop våra saker och lämna Turkiet, berättar Al-Eryani för Feministiskt perspektiv.
FAKTA/Hind Al-Eryani:
Hind Al-Eryani var en av mottagarna av Arab women of the year awards 2017 för sitt engagemang i sociala frågor och folkbildning. Senast startade Al-Eryani kampanjen ”Don’t return without peace to Yemen” som uppmärksammades på sociala medier och även UN Envoy to Yemen, reagerade positivt.
TIDIGARE I FEMINISTISKT PERSPEKTIV OM LÄGET I JEMEN
Hur ser jemeniter på kriget och konflikterna inom landet och i regionen? Intervjuserien ”Kriget sett inifrån Jemen”: Tre motstridiga politiska röster, från Jemens olika regioner ger sina bilder:
Del 1: Kriget sett inifrån Jemen: Landets intressen i kläm
Del 2: Kriget sett inifrån Jemen: ”Ett saudiskt anfallskrig”
Del 3: Kriget sett inifrån Jemen: ”Ett krig mellan nord och oss i syd”
Reportrar utan gränsers årsrapport 2017 visade att färre journalister dödades det året än på länge, men en tungt vägande orsak och förklaring är att de flesta tvingats lämna Syrien, Libyen och Jemen. Med andra ord har färre dödats för att några länder blivit så farliga att arbeta i att journalisterna tvingats överge dem för att klara livhanken.
En av dessa är den prisbelönta jemenitiska journalisten och kvinnorättsaktivisten Hind Al-Eryani. Hennes flykt till Sverige började för ett år sedan, efter att en strid ström av dödshot riktats mot henne och hennes 16-åriga dotter i Turkiet. Nu säger Migrationsverket att de inte får stanna i Sverige, utan menar att ärendet ska prövas i Tjeckien, ett land som inte garanterar henne uppehållstillstånd.
Tjeckien är en av de länder som tappat mest i årets pressfrihetsindex. Många har också rapporterat att presidenten Milos Zeman öppet och återkommande sprider hat och hot mot journalister. Enligt tidningen Journalisten sade president Milos Zeman nyligen i ett tv-sänt tal, riktat till en samling diplomater, att han beklagade att de inte har likviderat journalisterna ännu.
Menar Migrationsverket att du och din dotter inte har asylskäl?
– Nej, det menar de inte, de vet att hoten mot mig är riktiga och att jag inte kan återvända till Jemen eller till Turkiet, där jag och min dotter tillfälligt hade vår hemvist, på grund av mitt arbete, säger Hind Al-Eryani.
I stället menar hon att Migrationsverkets inställning har att göra med de skärpta asylreglerna och hur myndigheten har tolkat Dublinförordningen.
Dödshoten
2016 införde Sverige några av EU:s tuffaste regler för asylsökande och placerade landet på EU:s miniminivå. Al-Eryani förklarar att direkt efter dödshoten lämnade familjen alla sina ägodelar i Turkiet och tog sig till Sverige. Hind Al-Eryani hade sedan tidigare ett giltigt Schengenvisum för Tjeckien, eftersom hon hade inbjudits att delta i en fredskonferens för kvinnor i Mellanöstern året innan. Det i sin tur underlättade och gjorde det möjligt för dottern att erhålla visum till Sverige. Dessutom har de anhöriga i Sverige då Al-Eryanis mor och syster redan beviljats uppehållstillstånd, på grund av kriget och att motsättningarna i Jemen eskalerat.
– Min dotter och jag behövde först komma nånstans där vi var trygga och kände oss säkra. Det kunde vi bara göra i Sverige. Jag har alltid varit självständig och inte velat vara i beroendeställning. Ingen ska se mig som ett offer. Min förhoppning var att jag skulle kunna fortsätta arbeta som journalist eller med volontärarbete i Sverige, men som migrant fick jag lära mig att arbetstillstånd bara kan sökas från ett annat land än Sverige.
Omöjliga alternativ
För Hind Al-Eryani skulle det innebära att hon lämnade kvar dottern i Sverige under tiden eller att tvinga dottern att flytta ytterligare en gång till. Inget av dessa alternativ var möjliga. Dottern var så traumatiserad och sjuk efter alla de senaste dödshoten att hon varken kunnat sova eller äta.
– Som journalist och debattör vet man att vissa människor kommer att uppröras och bli arga, jag har blivit van att utsättas för hot och hat, men det här hoten kom från extremister som menade allvar. Det blev på riktigt och personligt när jag förstod att de tagit reda på att jag har en dotter och att de visste vilken skola hon gick på. Det blev allvar när de kontaktade henne på telefonen. De fanns inget annat alternativ än att packa ihop våra saker och lämna Turkiet. Min dotter går före allt. Det gör inte mitt arbete. Det här är fruktansvärt.
Att journalister i dag utsätts för hot och hat i en allt större utsträckning än många andra yrkesgrupper har det rapporterats en hel del om, men att en del också får betala priset med sitt liv, som den regimkritiske saudiske reportern Jamal Khashoggi, visar att dessa hot måste tas på största allvar. Enligt Unesco har 86 journalister i världen mördats bara hittills i år. Organisationen Reportrar utan gränsers ordförande Jonathan Lundqvist har länge uttryckt sin oro över detta och uppmanar EU till konkreta insatser för att skydda journalister och att uppfyllda kriterier på området skulle vara en förutsättning för medlemskap.
Omvärldsreaktioner
Hind Al-Eryanis fall har uppmärksammats internationellt. Många har reagerat med bestörtning över hur Sverige har behandlat journalisten och menar att Sveriges rykte som ett land som står upp för mänskliga rättigheter, står på spel. Karen Attiah från Washington post skriver att hon är besviken över att Sverige vägrar journalisten Hind Al-Eryani asyl och att hon och hennes dotter hotas med deportation. Al-Eryani får också stöd från UN Women och Reportrar utan gränser som har bekräftat för Migrationsverket att hoten mot henne är allvarliga och kräver att hon får skydd.
Vad skulle det innebära för er om ni tvingas åka till Tjeckien för att pröva frågan om uppehållstillstånd istället?
– Att inte få veta om vi får stanna har varit det värsta, men jag kan inte tänka på alternativet. Den enda anledningen att vi har stannat kvar i Sverige är för att läkarna som behandlar min dotter anser att en flytt till ytterligare ett nytt land som hon aldrig varit i skulle ge bakslag på den behandling hon får nu. Migrationsverkets beslut och den stress min dotter upplever för att hon kanske måste flytta från Sverige och bryta upp från skolan försämrar hennes psykiska hälsa ännu mer. Skolan och det faktum att vi har vår familj här är den trygghet hon behöver för att bli bättre, anser läkarna och det vet Migrationsverket.
Vad önskar du ska hända?
– Jag önskar att Migrationsverket tar min dotters läkares ord på allvar. Jag önskar att de tar vår situation på allvar. Jag har hela tiden varit ärlig och samarbetat med myndigheten, jag har inte hållit mig gömd eller brutit mot några regler, dessutom har jag inte heller tagit emot ersättning av Migrationsverket. Jag vill att de ska förstå, och visar att jag inte ber om annat än skydd och säkerhet för familjen. Jag önskar att jag inte blev straffad för det. Min tro på det svenska systemet och att det arbetar för barns bästa intressen har verkligen kommit på kant.
Hur menar du?
– För en liten tid sedan fick jag reda på att de har förlängt tidsfristen till 18 månader för hur länge de har rätt att skicka oss till Tjeckien. Det påstås att jag inte samarbetat och att jag skulle ha hållit mig undan ett andra möte med dem. Men det är inte sant. Jag hade inte fått någon kallelse på posten. Samma dag som mötet skulle vara befann jag mig på akuten med min dotter som mådde så dåligt av den rådande situationen.
Hind Al-Eryani visar upp ett mejl där Migrationsverket medger att de visserligen kunde ha ringt upp en gång till den dagen och gett henne en ny tid, men att de bara följer protokollet och har därför överlämnat ärendet till polisen, eftersom rutinen annars vore att dra in hennes dagersättning. Den ersättning som Al-Eryani inte tagit emot.
Hind Al-Eryani känner sig uppgiven och har förlorat tilltron till det land hon en gång trodde kämpade för mänskliga rättigheter och barnkonventionen samt där myndigheter främst tar hänsyn till barns situation och hälsa innan de fattar beslut som kan få ödesdigra konsekvenser.
Feministiskt perspektiv ringer upp Migrationsverket men de säger att de inte uttalar sig om enskilda fall och hänvisar till myndighetens hemsida.
Kommentarer
Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.
annons:
Följ oss
Gå till sidtoppen
Jag tycker att det är lite fel (kanske kvällstidningsjournalistiskt...) att skriva att Sverige 'vägrar' att pröva hennes fall. Sverige har förbundit sig att följa Dublinförordningen vilket innebär att alla som har vistats i/ lämnat fingeravtryck i eller fått visum till ett annat EU-land innan de kom till Sverige får sitt ärende prövat där under förutsättning att det landet accepterar sitt ansvar. Enda undantaget är för underåriga eller om det finns en familjemedlem (kärnfamilj) i Sverige. Det är också lite konstigt att säga att Tjeckien inte garanterar uppehållstillstånd. Det gör inte Sverige heller. Eller något annat land i EU. Våra asyllagar är snäva och ofta otrevliga för den enskilde, men det är ändå schysst att redogöra för dem på ett mer objektivt sätt. Vilket också gör det lättare för läsare att förstå systemet.
Ingressen är delvis en sammanfattning av reaktionerna på hanteringen och orsakerna till den framgår tydligt i artikeln. Kanske ändå blev för tillspetsat. Vi tar till oss din kommentar! Mvh red
Jag skulle också vilja tillägga, eftersom fallet med Hind Al-Eryani uppmärksammas både i sverige och utomlands, att det är inte sant att Dublinförordningen är tvingande på det viset. Sverige kan välja att bortse från den och ändå pröva hennes asylskäl. Myndigheter och politiker är inte helt bakbundna av förordningen och det finns flera olika öppningar för undantag i den. Sverige har gjort en U-sväng i den frågan, det framgår även i artikeln. Migrationsverket väljer att borste från de undantag som faktiskt går att göra.