Carmen Blanco Valer (Fi).

Än i dag rättfärdigar koloniala rasföreställningar exploatering

2018-10-12 | Carmen Blanco Valer padlock

OPINION

”Till försvar för de miljoner människor som ännu hålls kvar i fattigdom på den amerikanska såväl som den afrikanska kontinenten, det globala syd samt det globala nord, som konsekvens av kolonialism och en orättvis global ordning”, erinrar Carmen Blanco Valer om en 526-årig kolonial process.

Carmen Blanco Valer är antirasistisk talesperson för Feministiskt initiativ.

Den 12 oktober 1492 inleddes den koloniala processen. En process i mänsklighetens historia vars konsekvenser påverkar världen än i dag. Det var då som invasionen av det som nu kallas den amerikanska kontinenten började. Ett ekonomiskt motiverat projekt med syfte att komma åt nya marknader för att gynna europeiska intressen.

Händelsen blev inledningen av systematiskt ekocide och folkmord på två kontinenter. Först att drabbas var Abya Yala, som kolonisatörerna döpte om till Amerika, av krigsövergrepp, medförda sjukdomar, våldtäkter och hänsynslös exploatering. När jordbrukekonomier omdirigerades till gruv- och plantagebaserade ekonomier för att tillgodose kolonialmakternas behov utbröt massvält. Allt detta resulterade i att befolkningen halverades redan under de 50 första invasionsåren.

Befolkningsminskningen orsakade arbetskraftsbrist och skapade problem även för kolonialmakterna. Då kom man på att förslavning och import av människor från den afrikanska kontinenten till Amerika kunde lösa bristen på arbetskraft.

Miljoner kvinnor, män och barn förslavades, med tvång togs de från Afrika över Atlanten. Tusentals dog redan under havsfärden. Familjer splittrades när de delades upp i Nord-, Central- och Sydamerika. Även samhällena på den afrikanska kontinenten drabbades av arbetskraftsbrist och förfall, utöver sorgen och saknaden.

Vi, ättlingar till de överlevande offren, sörjer och hedrar de miljoner mördade urfolks- och afroättlingar och lyfter fram deras motståndskamp för att lära av den och inspireras. Uttryck för det är att afrosvenska organisationer uppmärksammar den 9 oktober, dagen då Sverige avskaffade slaveriet. På liknande sätt uppmärksammar urfolk i Latinamerika Urfolkens motståndsdag och afroättlingar de olika datumen för slaveriets avskaffande och andra minnesdagar.

Tyvärr är dessa brott mot mänskligheten inte något som vi kan hänvisa till historien. Än i dag påverkar de våra liv och öden. Den systematiska avhumaniseringen av folk med mer pigment än gemene dåtida europé innebar att människor delades upp utifrån pigment. Rasföreställningar skapades av de styrande för att rättfärdiga exploateringen och legitimerades sedan av den västerländska ”vetenskapen”. Bortom det faktum att nutida vetenskap slagit fast att alla människor tillhör bara en ras, den mänskliga rasen, fortsätter rasismen likväl att påverka miljoner människors liv och vardag.

Rasföreställningarna som växte fram i skuggan av den transatlantiska slavhandeln gäller ännu i exempelvis Peru, Brasilien och Colombia när urfolk och afroättlingar marginaliseras och kriminaliseras eller när urfolk massakreras utan nämnvärda reaktioner. Dessa föreställningar gör även att omvärlden inte reagerar när tusentals afrikanska båtflyktingar drunknar i Medelhavet, eller när afrikanska turister häktas och behandlas som brottslingar trots giltiga visum.

Dessa rasistiska strukturer ser även till att personer födda i Afrika söder om Sahara, trots motsvarande utbildning i förhållande till svenskfödda kollegor, får lägre lön om de ens får arbeten. Strukturer som dagligen verkar tillsammans med andra maktstrukturer.

Men förutom rasismen bidrog plundringen av naturen och avhumanisering av människor till kapitalismens framväxt och konsolidering. Vinstjakten, genom utvinning av guld, silver, socker, gummi och andra råvaror, låg bakom den inhumana exploateringen av människor. Den gav Europas industrialisering skjuts och ligger till grund för dagens orättvisa globala ordning med fortsatt hänsynslös exploatering av människor och natur.

Det rasistiska systemet påverkar även vårt språkbruk när vi kallar de länder som har gott om råvaror ”fattiga länder”, medan de länder som inte har mycket de själva producerat att sätta på bordet kallas ”rika länder” enbart på grund av deras teknologiska och militära övertag. Det är detta system som under 526 år försökt förtingliga människor och natur, och som leder planeten till den klimatavgrund vi befinner oss vid.

Till minne av urfolk och förslavade afrikaner. Till minne av alla utrotade arter och hotade ekosystem. Och, inte minst, till försvar av de miljoner människor som ännu hålls kvar i fattigdom på den amerikanska såväl som den afrikanska kontinenten, det globala syd samt det globala nord, som konsekvens av kolonialism och en orättvis global ordning. Låt oss denna 12 oktober se till att förnya våra löften om aktivt motstånd mot rasism, kolonialism, kapitalism och patriarkat!