S-kvinnor: ”Varför ses inte vi som alternativet?”

2018-08-24 | Aleksa Lundberg padlock

INRIKES

Förra veckan startade socialdemokraternas kvinnoförbund, S-kvinnor, sin valturné genom Sverige. Under rubriken ”feministisk valpepp” besöker de 47 städer inför valet för att diskutera framtidsutmaningar. Feministiskt perspektiv ringde upp förbundsordförande Carina Ohlsson för att ta tempen på S-kvinnors feministiska engagemang.

Under valturnén hålls torgmöten, tal och görs arbetsplatsbesök i de 47 städer som S-kvinnor reser igenom. Enligt ett pressmeddelande är det kvinnors trygghet, självständighet och frihet som står i fokus och diskussionerna kommer kretsa kring ”hur vi skapar ett jämställt och jämlikt samhälle”.

– Det är viktigt att få möta väljarna, ta debatterna och kunna svara på väljarnas frågor och funderingar. Vi har gjort enorma framsteg för kvinnors rättigheter den här mandatperioden, en stor majoritet av våra vallöften är redan uppfyllda och många fler är på gång, säger S-kvinnors ordförande Carina Ohlsson i pressmeddelandet.

När Feministiskt perspektiv når Ohlsson för att fråga vilka vallöften kvinnoförbundet syftar på, är hon ute för att knacka dörr och svarar med andan i halsen:

– Oj, oj, alltså det är ju en lång räcka. Jag tänker bland annat på den nya jämställdhetsmyndigheten, gratis mammografi, heltid som norm, satsningen på arbetstillfällen för kvinnor med utländsk bakgrund, mer pengar till kvinnojourer, samtyckeslagstiftningen, fortsatt nej till surrogatmödraskap och att vårdnadsbidraget har försvunnit.

Även regeringens utrikespolitik, med Margot Wallström på Sveriges plats i säkerhetsrådet, tar Ohlsson upp som en positiv utveckling.

– Margot Wallström tar upp frågor om kvinnors utsatthet för sexuella övergrepp i krigföring exempelvis. Det är första gången det kommer upp som diskussion i säkerhetsrådet. Även att man ska systematisera de förebyggande åtgärderna diskuteras.

Men Ohlsson är också noga med att påpeka att det är långt kvar innan Sverige kan anses vara ett jämställt samhälle. De låga kvinnopensionerna är ett exempel på det.

Ja, Socialdemokraterna har blivit kritiserade för att inte gå tillräckligt långt gällande jämställdhetsreformer. Vissa menar att ni borde höja skatterna för att få mer pengar till välfärden. Hur svarar S-kvinnor på den kritiken?

– Det är klart att vi som jobbar aktivt med jämställdhetsfrågor vill ha ännu mer på plats. Men man ska samtidigt veta att detta är en tid då vi har minoritetsregering, så det är ju inte att man bara får igenom jämställdhetsfrågorna. Vi vill begränsa vinster i välfärden, men det finns ingen majoritet i riksdagen. Vi lade ändå ett sådant förslag för att visa att vi tycker såhär och synliggöra majoriteten som är emot.

Socialdemokraterna är fortfarande största parti, men med allt knappare marginal. Ni har tappat 6 procentenheter sedan förra valet. Är inte det en oroväckande utveckling?

– Det är klart att det är jätteoroväckande och samtidigt svårbegripligt. Vi ser ju att vi fått ned arbetslösheten, fler kommer i arbete och det är ordning på statens finanser. Just detta med att ha ordning på finanserna är ju en förutsättning för att kunna satsa mer på välfärden. Samtidigt möter vi människor som känner en oro, alltså en upplevd otrygghet, som ju ligger till grund för samhällsdebatten som är. I den når vi inte riktigt ända fram. Nu ska vi ut och prata med människor hemmavid för att få veta vad det är man upplever. Varför är inte vi alternativet? Vi tycker ju att vi lyckats så bra som det bara är möjligt med en minoritetsregering.

Det är främst kvinnor som behöver känna tryggheten av ett starkt samhälle, menar Carina Ohlsson. De är i högre utsträckning i behov av en väl utvecklad välfärd.

– Det är ju framförallt kvinnor som drabbas om det dras ned. Vi har inte lika mycket resurser och en hög andel kvinnor jobbar ju inom välfärdssektorn.

En annan anledning till att kvinnor kan känna sig otrygga är att SD växer, ett rasistiskt parti som bland annat vill inskränka aborträtten.

– Och införa sambeskattning. Att bli kvitt sådan lagstiftning har ju varit en av hörnpelarna för jämställdhet. Men många vet inte det. Den starka välfärden har inneburit att individen fått större frihet och en möjlighet att kunna försörja sig själv. Jag tror många tänker att sådana saker är självskrivna. Nu finns partier som säger att familjerna ska vara minsta enheten, att det ska vara sambeskattning och att vi ska dra ned på rätten till abort. Det ser vi som en jättefara och alla kanske inte riktigt tänker på vad det innebär i förlängningen.

På vilket sätt adresserar då Socialdemokraterna det problem som SD utgör? Det finns kritiker som menar att partiet själva gått med i en rasistisk retorik.

– Det tycker ju inte jag att vi gör. Vi har många företrädare som har gått i klinch med SD, Margot Wallström bland annat. Också i ett internationellt perspektiv. Vad händer om man skär ned på de mänskliga rättigheterna, som ju också innefattar kvinnors rättigheter? Jag tycker att våra företrädare har tagit upp de här sakerna. Vi kan aldrig tänka oss att samarbeta med SD. Varken lokalt, regionalt eller nationellt.

Samtidigt är det Socialdemokraterna som sänkt flyktingantalet till EU:s miniminivå.

– Vi tar emot flest flyktingar i hela EU.

Fast nu ligger vi ju för första gången på miniminivån.

– Lagstiftningsmässigt, ja.

Ja, och samtidigt fortsätter vi sälja vapen till diktaturer. Hur går det här ihop med feminism och kvinnors rättigheter?

– Det har ju stor betydelse om man följer EU:s asyllagstiftning eller inte. Sverige gör ju det. Därför tar vi emot flest asylsökande av alla EU-länder. Ibland låter det som om vi har stängda gränser och det har vi ju inte. Det är som det nästan alltid har varit, att det är ungefär 25 000 direkta asylsökande per år och sedan har vi ungefär lika många som kommer i och med familjeanknytningen. Det finns inget annat land som är i närheten.

Hur ser S-kvinnor på vapenförsäljningen?

– Nämen, vi är ju kritiska. Vi har drivit på för att förändringarna som nu är gjorda skulle göras. Vi har också sagt att vi kommer följa upp de beslut som tagits. I vårt program har vi med de här frågorna också naturligtvis. Vi ser ju mer kritiskt på detta än partiet i övrigt. Vi ser också hur nödvändigt det är att satsa på det civila försvaret och totalförsvaret. Dels var vi i S-kvinnor drivande för att det ska vara värnplikt både för kvinnor och män, och även att man ska se till alla hoten i samhället. Även de som handlar om miljö.

Är S-kvinnor för en nedrustningspolitik?

– Det är klart att vi vill fortsätta nedrusta, men det är ju också en svårighet att göra det. Vi tror inte att det fungerar som det ser ut nu. Däremot vill vi se att vapentillverkning och vapenförsäljning ska gå över till mer civil export. För hela mänskligheten. När det handlar om kärnvapen är vi definitivt för att skriva under avtalen om att avveckla.

Innan asylrätten skärptes sa S-kvinnor att ni var ”beredda att ta strid så långt det är möjligt”. Har ni helt släppt den frågan nu, om att Sverige ska ha en mer generös flyktingpolitik?

– Vi ser det som viktigt att fortsätta arbeta för familjeåterförening. Vi vill ju egentligen ha permanenta uppehållstillstånd också, men än mer familjeåterförening om vi ska gradera. Det handlar ju ofta om kvinnor och barn, eftersom männen oftast reser före. Vi tycker det är viktigt att driva frågan internationellt, i EU, att asylsökande ska ha rätt till familjeåterförening.

Men det här är ingenting som står i ert pressmeddelande om viktiga feministiska frågor inför valet. Hur kommer det sig att detta inte är prioriterat?

– För att i valrörelsen är det välfärd, arbetslivets villkor och rätten till den egna kroppen vi valt att satsa på. Men våra prioriterade frågor gäller ju alla oavsett var man kommer ifrån, vilket innebär att integration också blir en viktig fråga.

Hur då tänker ni?

– Till exempel att kvinnor ska kunna försörja sig själva, komma i arbete och bli inkluderade i samhället. Där finns mycket kvar att göra. Det är ju bra att tiden från det man anländer till att man kommer i arbete har gått ned, men det finns mer att göra för att folk ska känna sig inkluderade. Både vad gäller skola och möjlighet till jobb som man kan försörja sig på och därigenom känna tillit till samhället.

Hur ser S-kvinnors position inom partiet ut i dag, får ni gehör för era frågor?

– Ja, alltså, när vi är på kongresser har vi väldigt många S-kvinnor på plats, så vi kan ju få majoritet för våra frågor där. Alla kvinnliga socialdemokratiska ministrar är S-kvinnor, så vi finns även med i regeringen. Det är det som är vår styrka. Vi finns i varenda kommun i hela Sverige och i ledande positioner. Så ser inget annat kvinnoförbund ut, säger Carina Ohlsson med viss stolthet i rösten.

– Men det kvittar hur mycket jag står och pratar om det inte omvandlas till praktisk politik. Vi har fått igenom mycket och du kommer att se det när valmanifestet kommer, att många av våra prioriterade frågor också finns med där.

Feministiskt perspektiv fortsätter bevaka S-kvinnor och Socialdemokraterna i valrörelsen.