Alice Bah Kuhnke (MP) och Annika Strandhäll (S) gick nyligen ut med regeringens förslag till nya lagar om könstillhörighet.

Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Regeringen föreslår nya lagar om könstillhörighet

2018-06-05 | Aleksa Lundberg padlock

FEMINISM

Efter flera års utredande föreslår regeringen att Könstillhörighetslagen från 1972 ska ersättas av två nya, en som reglerar byte av juridiskt kön och en där rågången för medicinska ingrepp ges nya förutsättningar.
– Det är bäst för alla att en modernare lag kommer på plats, säger RFSL Ungdoms ordförande Frank Berglund.

I april förra året kom en dom från Europadomstolen som slog fast att byte av juridiskt kön inte ska följas av krav på kroppsliga ingrepp, eftersom det strider mot förordningens kapitel åtta (rätten till privatliv). Samma domstol har tidigare fastslagit att könsbekräftande vård är en mänsklig rättighet för den som lider av könsdysfori.

I Sverige kräver dock könstillhörighetslagen från 1972 att den som vill ändra sitt juridiska kön ska vara ”stabil” i den upplevda könsidentiteten. I praktiken har detta krav inneburit att den som inte velat ha fysiska ingrepp nekats juridiskt könsbyte. De senaste åren har det därför pågått diskussioner och tillsatts utredningar för att de hårda kraven ska luckras upp. Många lagändringsförslag har bordlagts för att utredas ytterligare (senast utredningen SOU 2014:91), men i slutet på maj meddelade regeringen, via en debattartikel i Svenska dagbladet, att saken nu anses vara färdigutredd.

”Vi vet att(…)väntan varit allt för lång. Tyvärr har arbetet gått långsammare än vad vi trott. Det har inte handlat om bristen på vilja, men det berör många komplicerade frågeställningar som trots flera utredningar inte lett till tillräckligt bra underlag(…)Vi är glada att vi nu äntligen kan presentera inriktningen för en modern könstillhörighetslagstiftning”, skriver socialminister Annika Strandhäll (S) och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP).

Två nya lagar

Förslagen går ut på att nuvarande lag ska upphävas och ersättas av två nya: en som reglerar ändring av könet i folkbokföringen (juridiskt könsbyte) och en som tar hand om kirurgiska ingrepp i könsorganen (medicinska ingrepp). På så vis anpassar sig Sverige till Europarådets rekommendationer om att stärka transpersoners mänskliga rättigheter. Förslagen går i linje med liknande lagändringar som gjorts i länder som Argentina, Belgien, Norge och Malta, till exempel.

”Vi vill ge transpersoner mer makt över sina liv, sina kroppar och sin identitet”, skriver Strandhäll och Bah Kuhnke.

Frank Berglund, ordförande för RFSL Ungdom och styrelseledamot i RFSL, välkomnar att regeringen nu lägger fram ett skarpt förslag.

– Så som lagen ser ut i dag är det bara möjligt för binära transpersoner att få tillgång till vård och att få byta juridiskt kön. Egentligen finns inga krav på medicinsk behandling för att byta juridisk status, men i praktiken blir det så eftersom Socialstyrelsens rättsliga råd ska avgöra. En icke-binär transperson kanske nöjer sig med att bara byta ”könsmarkören” i passet, men för att framstå som seriös inför rättsliga rådet krävs ofta att en önskar göra en komplett könskorrigering.

Med föräldrars medgivande

Om regeringens förslag går igenom riksdagen kommer en person som fyllt tolv år och är folkbokförd i Sverige (eller svensk medborgare) ges rätten att ändra sin könstillhörighet i folkbokföringen genom en ansökan till Skatteverket.

För barn mellan tolv och femton år ska ansökan göras av vårdnadshavarna. Om någon av föräldrarna är emot bytet av juridiskt kön, och därför inte vill skriva under en ansökan, har Socialnämnden rätt att besluta i frågan, efter en prövning där målet ska vara barnets bästa. Från femton år ska barnet själv kunna ansöka om ändrad juridisk status.

Den som ångrar sig och vill byta könstillhörighet i folkbokföringen en gång till ska beviljas detta efter en utredning gjord av Socialstyrelsen, som fastslår att personen antas leva i den önskade könsidentiteten även i framtiden. Om Frank Berglund och RFSL hörsammas blir det dock inte rättsliga rådet som ges det mandatet, utan istället Socialstyrelsens enhet för regler och tillstånd.

– Rättsliga rådet har en konservativ syn på kön och vi tror det är bäst att alla beslut som rör transpersoner tas via en annan enhet, menar Berglund.

Viktig vård

I lagen som reglerar medicinska ingrepp föreslår regeringen att huvudregeln ska vara att personen fyllt 18 år. Personer som ännu inte är myndiga kan få tillstånd att genomgå ingrepp från det att de fyllt 15 år, om det finns synnerliga skäl och då efter en särskild utredning. Om den nya lagen träder i kraft flyttas också mandatet att bevilja ingrepp från rättsliga rådet till läkaren som håller i könsidentitetsutredningen.

Både Skatteverkets och Socialstyrelsens beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Precis som regeringen ger uttryck för så betonar Frank Berglund att den nya lagen är viktig för de som lider av könsdysfori.

– Det finns en så stor ohälsa hos den här gruppen. Att inte ha en juridisk bekräftelse på sin identitet, att inte få tillgång till den här kirurgin… Det är bäst för alla att en modernare lag kommer på plats, som gör skillnad på juridik och medicin.

Det finns dock debattörer och organisationer som är kritiska till förslaget. Bland dem Sveriges kvinnolobby, som går igenom kritiken i ett uttalande på sin hemsida.