Rum för självvald inläggning på avdelning 24, Norra Stockholms psykiatris verksamhet.

Bild: Fredrik Nilsson/Pressbild

Stockholms psykiatri tar fram rutin mot övergrepp

2017-08-01 | Maxime Persdotter Wallström padlock

INRIKES

Under senare år har det kommit ett antal larm om övergrepp inom psykiatrin i Stockholm. Nu ska Stockholms läns vårdområde ta fram en gemensam rutin för att förhindra och hantera övergrepp och trakasserier.

RELATERADE ARTIKLAR

Läs övriga delar av Maxime Persdotter Wallströms granskning här.
2017-07-18 | Trots larmen - psykiatrin saknar strategier mot sexövergrepp

2017-07-25 | Patientsäkerheten hotas av dålig beredskap mot övergrepp

Endast 2 av 19 psykiatriska avdelningar har rutiner för hur personalen ska agera om en patient utsätts för övergrepp eller trakasserier, visar Feministiskt perspektivs kartläggning.

Norra Stockholms psykiatri är en av två aktörer som hade en rutin på plats när Feministiskt perspektiv genomförde sin kartläggning. Rutinen togs fram i samverkan med verksamhetens brukarinflytandesamordnare, en ny position som nu finns i några av de elva psykiatriska verksamheterna i Stockholms län, och fastställdes i september förra året. Anledningen var att kliniken ville bli bättre på att förebygga och hantera sexuella övergrepp och trakasserier inom slutenvården.

– Det här är en fråga som vi behöver uppmärksamma på ett bättre sätt i vården. Att det kan finnas ett inslag av hot, trakasserier och våld patienter emellan som vi som personal kanske inte alltid ser, av olika skäl. Därför valde vi att ta fram en rutin just för dessa situationer, så att vi i personalen ska bli bättre på att uppmärksamma och hantera dem, säger Jonas Isaksson, chefsöverläkare på Norra Stockholms psykiatri.

I klinikens rutin finns det bland annat skrivelser om hur personalen kan verka för att förebygga övergrepp och trakasserier. Därtill fastställer den vilket stöd en patient som blivit utsatt för fysiskt eller psykiskt våld ska garanteras, att patienten och förövaren ska skiljas åt så fort som möjligt och att, om inte särskilda skäl föreligger, det är förövaren som ska flyttas. Föreskrifter finns även inkluderade om hur anmälan ska ske till polis, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och i interna avvikelsesystem.

Stockholms län ska få gemensam rutin

Under våren 2016 genomfördes en omorganisation i psykiatrin i Stockholms län. Nu pågår ett arbete för att ta fram en gemensam riktlinje mot hot och våld patienter emellan inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), där även sexuella övergrepp och trakasserier finns inkluderade. Riktlinjen ska sedan anpassas på vårdenheterna för att passa de olika verksamheterna. Elizabet Haking är chefläkare på SLSO och ansvarig för den riktlinje som väntas fastställas i höst:

– En sådan riktlinje gör att vi får ett enhetligt arbete i hela Stockholm läns sjukvårdsområde. Personalen blir tryggare, då de vet hur vi arbetar med de här frågorna, och patienterna blir trygga. Vi har ett stort ansvar för våra patienter, därför vill vi arbeta proaktivt mot hot och våld.

Därefter ska rutinerna förankras i personalen. Agneta Andersson är handläggare för patientsäkerhetsfrågor på Sveriges kommuner och landsting (SKL) och menar att det viktigaste är att det verkligen görs ordentligt – så att rutinen inte bara hamnar i en bortglömd pärm.

– Rutiner säljer inte sig själva, vårdgivaren måste arbeta med patientsäkerhetskulturen och uppmärksamma varför rutinen behöver följas. Rutiner är viktiga för att skydda individen och det ska inte finnas några tveksamheter om när de ska användas. Riskanalyser ska ju genomföras för att identifiera risker i verksamheten, men i fallet med övergrepp kan det också behövas utbildning i hur man upptäcker vissa riskbeteenden.

Inom den psykiatriska slutenvården i Stockholm vårdades under 2016 i snitt 812 personer per dygn. Enligt Elizabet Haking så har SLSO och dess verksamheter ett stort ansvar att förebygga övergrepp och skydda dessa patienter. Men samtidigt tror hon inte att övergrepp och trakasserier helt kan förhindras.

– Då och då uppstår sådana här situationer tyvärr, hur vi än arbetar så går det inte att förhindra något till 100 procent även om vi gör vårt yttersta, säger Elizabet Haking.

Agneta Andersson menar dock att det är någonting som vårdgivare måste sträva efter:

– Nollvisioner kan kännas svårt när det gäller vårdskador, men en vision är en riktning som visar att till exempel övergrepp aldrig ska ske. En nollvision visar att vårdgivaren har lagt ribban högt vad gäller vårdskador. Vårdgivaren bör göra allt den kan för att förebygga övergrepp och trakasserier, och om det sker måste man göra en händelseanalys och därefter arbeta för att stärka barriärerna ytterligare, säger Elizabet Haking.

I Stockholm har flera larm om övergrepp inom den psykiatriska slutenvården förekommit. Bland annat det fall där en patient blev utsatt för sexuella övergrepp och hot av en vårdare på S:t Görans sjukhus 2015. Förra sommaren anmäldes en patient för våldtäkt av en annan patient på samma sjukhus.

Varken Jonas Isaksson eller Elizabet Haking menar att riktlinjerna har tillkommit som direkt följd av de övergrepp som skett under de senaste två åren.

– Några incidenter har inträffat här och det är vi fullt medvetna om. De är inte ovidkommande på något sätt, men att vi tar fram denna riktlinje är snarare en del av vårt kontinuerliga säkerhetsarbete.