Ann-Margarethe Livh, Vänsterpartiet, är bostads- och demokratiborgarråd i Stockholms stad.

Bild: Pressbild

Ann-Margarethe Livh (V): Vi fortsätter kräva vår rätt

2015-09-11 | Ann-Margarethe Livh padlock

OPINION

”Låt oss diskutera vilka förändringar vi kvinnor vill genomföra. Det handlar om alltifrån möjligheter till möteslokaler för feministisk organisering, träffpunkter för kvinnor att utbyta erfarenheter och bygga strategier, ett ökat och långsiktigt stöd till tjej- och kvinnojourer, ett systematiskt jämställdhetsarbete i stadens budget”. Det skriver Ann-Margrethe Livh (V) med anledning av sommarens debatter om situationen för kvinnor i (för)orten.

Ann-Margarethe Livh, Vänsterpartiet, är bostads- och demokratiborgarråd i Stockholms stad.

RELATERADE ARTIKLAR:

2015-07-14 | Sholeh Irani: Kvinnorörelsens största dilemma

I början av sommaren publicerade Zeliah Dahgli en artikel i Aftonbladet där hon beskrev hur hon och hennes väninnor känner sig allt mer kontrollerade och begränsade i sin förort, Husby. Att det offentliga rummet är begränsat för kvinnor är inget nytt, men fortfarande otroligt viktigt att belysa och att förändra. Likt alla frågor om jämlikhet har det varit en kamp som böljat fram och tillbaka över åren, där framsteg gjorts och sedan följts av en backlash.

För mer än tio år sedan var vi en grupp kvinnor som på lördagarna fikade på caféet i Rinkeby Galleria för att markera att även kvinnor skulle ha en självklar plats där, vilket vi upplevde då inte var fallet. En kreativ stadsdelsdirektör försökte sätta ut rosa bänkar för att uppmuntra kvinnor att vistas på Rinkeby torg. Även om viljan var god är det dock inte bristen på färgglada bänkar som begränsat kvinnors utrymme. Det behövs helt andra insatser för att öka kvinnors makt och rätt till det offentliga rummet i Husby och på andra håll.

Under de drygt trettio år som jag bott i Rinkeby har jag ägnat oändligt med tid åt att bemöta de stereotypa, okunniga och kränkande mediebilder som spridits och som lett till att människor som aldrig besökt våra områden fått en helt felaktig bild av livet där. Det skrivs en massa trams och ren smutskastning om förorterna, och den smutskastningen måste vi fortsätta att bekämpa. Men att lyfta ett problem som många kvinnor upplever i sin vardag och som påverkar hur de kan – och inte kan – leva sina liv är inte smutskastning. Det är att bekämpa begränsningar av kvinnors liv men också att ställa krav på förändring. Tyvärr har det fattats många politiska beslut som har försämrat kvinnors situation i förorten. När den stora kvinnoverksamheten vid Rinkeby torg lades ner minskade självklart kvinnors närvaro på torget. När kvinnofridsteamets resurser skars ner minskade också deras möjligheter att arbeta mot hedersrelaterat våld. Och det finns många fler exempel.

Låt oss därför diskutera vilka förändringar vi kvinnor vill genomföra. Det handlar om alltifrån möjligheter till möteslokaler för feministisk organisering, träffpunkter för kvinnor att utbyta erfarenheter och bygga strategier, ett ökat och långsiktigt stöd till tjej- och kvinnojourer, ett systematiskt jämställdhetsarbete i stadens budget, utbildning och arbete, utrymme och ekonomiskt stöd till kvinnors kulturutövande och ett strategiskt arbete för att förbättra kvinnors hälsa. Att föreningsbidrag eller annat ekonomiskt stöd aldrig ska gå till föreningar eller verksamheter som diskriminerar kvinnor är självklart. Och självklart ska det finnas jämställdhetspedagoger i skolor och i förskolor. Socialtjänsten ska ha resurser att arbeta förebyggande mot mäns våld mot kvinnor där arbetet mot hedersrelaterat våld ingår. Det handlar också om att bygga bostäder som ensamstående kvinnor med barn har råd med och om feministisk stadsplanering som gör det offentliga rummet säkert och inbjudande för kvinnor att vistas i.

Utvecklingen i våra områden, i alla områden, har gått upp och ner när det gäller jämställdhet. Men det har alltid funnits och finns kvinnor som kämpar. Street Gäris i Husby, Tensta kvinnocentrum och många fler gör viktiga insatser och visar att det finns feministiska krafter som är starka i ytterstaden.