Toussa Senerap vill förändra hiphopscenen i Senegal

2015-08-21 | Rebecka Bülow padlock

KULTUR

Toussa Senerap är en senegalesisk rappare, artist och aktivist som har tröttnat på kvinnors tystnad. Hon är engagerad i att skapa plattformar och fungerande strukturer för kvinnor att uttrycka sig genom musik. ”Det är vår tur nu”, förklarar hon för vår korrespondent Rebecka Bulöw.

I Senegal är hiphop en gigantisk folkrörelse med politisk kraft, ofta nämnd som de fattigas röst. Men kvinnor får sällan hålla i mikrofonen och rappa. Toussa Senerap, en hiphopartist i utkanten av Dakar, vill ändra på det.

Någon sopar sin dörrtrappa ned mot den smala sandgatan, och en moped tutar när den kör förbi. Det är en lugn eftermiddag i Guediaway, en av Dakars stora förorter. Toussa Senerap leder vägen in genom sin port. Hon presenterar sig som rappare, artist och aktivist, och har bott här hela sitt liv. Hemma med familjen heter hon Astou Guèye.

I Senegal är många rappare aktivister, liksom Toussa Senerap, och hiphoprörelsen räknas som en reell politisk kraft. Genom hiphop går det att bilda opinion och sprida budskap även till de som inte läser. En raptext når fler än en politisk tidningskrönika. Nu finns det till och med ett satiriskt nyhetsprogram i TV där uppläsarna rappar inslagen.

Toussa Senerap är 23 år gammal och har redan hållit på med hiphop i tio år. Vi slår oss ned på familjens innegård. Hon berättar:

– Jag började utforska hiphoprörelsen när jag var 13. Jag visste inte riktigt vad det var, jag var så ung och det fanns inte många i mitt gäng som höll på med det. Så jag började åka till andra ställen för att gå på konserter.

Ingen annan i Toussa Seneraps familj är musiker. Men hon hittade likasinnade, och säger att hon år 2009 började göra rap mer på allvar.

– I början var det svårt, men jag är glad att jag kunde hitta så mycket saker och hjälp via internet.

Nu går det riktigt bra för henne, och hon har turnerat i hela Västafrika och två gånger i USA.

Språkvalet är viktigt

Wolof är Senegals största språk, men i utbildningssystemet dominerar sedan kolonialtiden franska. Toussa Senerap rappar på wolof. Hon förklarar varför:

– I vår befolkning finns det många som inte har gått i skolan. På wolof kan vi ändå kommunicera så att alla förstår, få igenom budskapet. För fem år sedan var man tvungen att göra musik på franska eller engelska för att låten skulle slå. Men i generationen som kommer nu, nej, vi pratar vårt språk.

När Toussa talar om den nuvarande generationen som rappar på wolof syftar hon på en rörelse som synts extra mycket sedan valet 2012. Det var då, när den f.d. presidenten Wade ville ändra grundlagen för att kunna sitta kvar vid makten ytterligare en mandatperiod, som det blev uppenbart att hiphoprörelsen är en politisk kraft att räkna med. Aktivistgrupper med rappare i spetsen bildade rörelsen Y’en A Marre, ”det är nog”, som bland annat uppmanade unga att rösta. Med musik, grafitti, demonstrationer och dans kämpar rörelsen mot orättvisor och utanförskap.

Toussa Senerap framhäver att hiphopen är så mycket mer än bara rap. Hon pratar om hiphopen som ett sätt att vara en del av sitt samhälle, involvera sig, ge något, förändra.

– Hiphopen är politik, den är aktivistisk, den är engagerad, hiphopen är folkets medvetande.

Och i Senegal har den blivit en folkrörelse.

– Senegal är som New York - alla unga vill göra rap.

Många av rapparna är influerade av hiphop från USA, men vissa nämner också den västafrikanska griotkulturen som inspiration. Griot är en poet, sångare och historieberättare, ett slags nyhetsförmedlare och kollektivt minne som förmedlar budskap genom text och musik. Deras roll skiljer sig åt mellan olika folkgrupper, och deras betydelse har minskat i och med framväxten av en mer internationell och kommersiell musikindustri.

Skapar plattformar för kvinnor som rappar

Toussa Senerap berättar att hon drömmer om att skapa bättre strukturer för den senegalesiska musiken, så att den kan utvecklas ännu mer. Hon säger att det till exempel inte finns så många ordentliga musikskolor, särskilt inte som människor från alla samhällsklasser har tillgång till. En annan dröm är att arrangera möten mellan hiphop och mbalax, en musikstil som är väldigt populär i Senegal.

Toussa Senerap beskriver sin egen musik som politisk.

– Min musik beskriver vad jag ser, min historia, mitt perspektiv, hur jag lever och hur mitt samhälle fungerar. Orättvisan, utanförskapet, politiken. Jag vill framförallt prata om kvinnors situationer.

Hon betonar den sista meningen, för en stor del av hennes arbete handlar om att få in fler tjejer i den senegalesiska hiphopvärlden. Just nu är den extremt mansdominerad - till exempel har hon precis deltagit i en hiphopfestival där hon bland de cirka tjugo artisterna var den enda tjejen som rappade.

För att stötta varandra har Toussa Senerap tillsammans med några vänner, som också är kvinnor, startat rapkollektivet Gotal.

– Det enar oss, där kan vi utbyta erfarenheter, dela med oss till varandra, säger hon.

En annan viktig aspekt av Toussa Seneraps arbete är musikstudion som hon har skapat, där hon främst välkomnar kvinnor.

– Jag har skapat den särskilt för att ge kvinnor en plattform och struktur för att göra musik.

Snart måste Toussa Senerap åka till sin studio för att repa. Hon börjar packa väskan med laptop och plånbok medan hon pratar vidare:

– Jag är trött på att kvinnor ska vara tysta. Vi har rätt att uttrycka oss. Det kan vara genom rap, hiphop, reggae, vad som helst. Det är vår tur nu.