Genews mäter könslig representation i svenska medier

2015-08-21 | Andrea Hillgren padlock

KULTUR

Genews är en ny webbtjänst som mäter hur jämställd representationen är i svenska medier. Tjänsten räknar namn artikel för artikel, men också ord som på olika sätt syftar på kvinnor och män, och pronomen som han, hon och hen. Feministiskt perspektiv har intervjuat systemvetaren Olga Stern om den egenstartade tjänsten.

Antalet digitala tjänster som mäter jämställd representation i svenska medier växer. Rättviseförmedlingen, Shamebot och det senaste tillskottet Genews, skapat av systemvetaren Olga Stern i samarbete med Sofia Persson och Annika Hövik publicerar statistik över tidningarnas procentuella fördelning över hur många män respektive kvinnor som får komma till tals. Feministiskt perspektiv har intervjuat Olga Stern om den egenstartade tjänsten Genews.

– Genews är ett verktyg som mäter hur ofta kvinnor respektive män blir omnämnda i media. Jag som står bakom Genews har byggt det helt själv, med viss hjälp från goda vänner, under min semester. Detta var ett helt eget initiativ och ingen organisation som står bakom.

Just nu räknar Genews nyhetsartiklar från 16 svenska tidningar, men tjänsten är byggd på ett sätt som gör att det enkelt går att utöka med fler tidningar, förklarar Stern. Tjänsten gör det möjligt att hålla koll på den egna, och andra, tidningars artikelmässiga könsfördelning.

- Publikt på Genews hemsida visas den aggregerade statistiken från alla artiklar som har lästs in under det senaste dygnet. Men det går också att prenumerera på statistik från sin egen, eller sina konkurrenters, tidningar och få aviseringar.

Stern påpekar att tjänsten inte bara är könsbinär, utan även tar hänsyn till ord som ”hen”.

– Dels räknas namn, men också ord som på olika sätt syftar på kvinnor och män, så som pronomen. Genews mäter även förekomsten av "hen", men det är så få förekomster att det än så länge inte blir tillräckligt med underlag, berättar Stern. Det automatiserade system som används för att identifiera könsspecifika ord kan inte uppfatta nyanser i skriven text på samma sätt som en människa. Emellertid möjliggör den helt automatiserade metoden Genews använder sig av analys av ett mycket stort antal artiklar på ett objektivt sätt.

Stern berättar att Rättviseförmedlingens liknande tjänst har en något mer detaljerad sökning i sitt system där förutom kön även ursprung och hemland kan sökas, medan Genews än så länge endast fokuserar på könsfördelning.

– Däremot behövs där göras visst manuellt arbete för att få ut en analys från Rättviseförmedlingens verktyg medan Genews redan är helt automatiserat och kan tugga igenom i princip hur stora datamängder som helst!