RFSL:s vice förbundsordförande Christian Antonio Möllerop pratade med folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström.

Bild: Bella Frank

#eurogames: Gabriel Wikström frågades ut om idrott och hälsa

2015-08-14 | Bella Frank padlock

SPORT

Ett Pride House i samband med större internationella tävlingar kan vara ett sätt att sätta fokus på mänskliga rättigheter i värdlandet. Det var ett förslag som idrottsminister Gabriel Wikström tyckte lät intressant när han utfrågades i samband med Eurogames i helgen. Han menade också att ledare inom idrottsvärlden inte gör tillräckligt för att förhindra hat och hot.

Det var i en diskussion kring problemen som till exempel uppstod i samband med OS i Sotji i Ryssland förra året: Vad ska man göra när ett värdland kränker mänskliga rättigheter? RFSL:s vice förbundsordförande Christian Antoni Möllerop berättade i samtalet med Gabriel Wikström att htbq-rörelsen i Ryssland som man har nära kontakt menade att i stället för att mana till bojkott skulle man utnyttja tillfället att lyfta människorättsfrågor i samband med spelen. Detta tyckte Gabriel Wikström var den rätta strategin också inför andra internationella idrottsevenemang som fotbolls-VM i Qatar 2022. Men det finns också mycket att göra innan ett land ges värdskap menade han:

– Man kan göra mycket mer för att skapa alternativ. Innan ett land får värdskapet måste man ställa högre krav på deltagarnas rättigheter respekteras, att journalister tillåts jobba i landet och att arbetare rättigheter respekteras. Jag tycker att hela den internationella idrottsrörelsen och framför allt fotbollsrörelsen blir mer medvetna om detta, sade han och pekade på att Internationella olympiska kommittén sedan Sotji har skärpt kraven på värdland i sina olympiska stadgar.

Christian Antoni Möllerop pekade på att RFSL innan Sotji hade försökt få gehör från regeringen att anta ett mer aktivt grepp:

– Vi föreslog tanken på att arrangera ett Pride House i samband med sådana här tävlingar.

Det är en jättebra idé, det skulle jag vilja tala med dig om mer, svarade Gabriel Wikström som förutom idrottsminister också är folkhälso- och sjukvårdsminister och han talade också om vikten av att minska hälsogapet mellan olika grupper i Sverige. Ett gap som fortfarande är relativt litet i internationellt perspektiv, men som har vuxit.

I juni i år presenterade Gabriel Wikström en kommission för jämlik hälsa. Målet är att genom reformer inom särskilda områden nå en jämlikare hälsa inom en generation – de hälsoklyftor som kan påverkas ska slutas.

– Syftet är att att också skapa en bredare förståelse av hälsa, hitta nya sätt att titta på folkhälsan. Vikten av att myndigheter och hälso- och sjukvården har bra samarbete med idrottsförbund, näringsliv, fackföreningar. Vissa hälsoskillnader kan förklaras genom skillnader i förmögenhet. Jag tror att kommissionen kan fungera som en plattform för dialog och handling.

Mycket kvar att göra

Gabriel Wikström menade att det finns många fördelar med att idrotten i och med regeringsskiftet förra året ”hittat hem”, det vill säga till socialdepartementet. Tidigare ingick idrott i kulturdepartementet, men det faktum att det nu finns tillsammans med folkhälsa och sjukvård innebär en annan syn på idrottens roll i samhället. Vad gäller idrottens förmåga att inkludera personer med olika bakgrund och behov menade han att det återstår mycket att göra:

– Det finns mycket att göra när det gäller hbtq-personer, invandrare, genus. Det här arbetet måste ske i dialog med Riksidrottsförbundet och vi har bra samarbete med dem.

Gabriel Wikström som själv har spelat fotboll som ung menade att det inte minst inom fotbollen finns mycket att göra:

– Mycket har förändrats, men det återstår många utmaningar. Att Anton Hysén fortfarande är den första öppet manlige homosexuelle fotbollsspelaren och att så få fotbollsspelare är öppna med sin sexualitet.

– Om man tittar på idrottshistorien så ser vi att till en början handlade idrott om att disciplinera unga män och förbereda dem för militären. Det har utvecklats mycket men flera av de grundprinciperna finns fortfarande kvar i dagens idrottsaktiviteter och vi måste se över normerna innan vi kan få se större förändringar.

En fråga som togs upp var sponsringens roll och Gabriel Wikström pekade på nästan alla sponsorpengar går till herrfotbollen, och hur mycket man skulle kunna åstadkomma om pengarna fördelades annorlunda. En annan fråga som diskuterades var det hat som ofta drabbar de som driver på förändringar inom idrotten. Bland annat togs exemplet att Sofia B. Karlsson som jobbade med projektet Fotboll för alla tvingades att sluta på AIK efter att ha mottagit hat och hot under en längre tid.

– Det är en komplex och svår fråga, svarade han på frågan om vad som bör göras åt hatet, och han fortsatte:

– Det handlar alltid om hur ledarna agerar. De kan inte hållas ansvariga för vad alla individuella supportrar gör men det är väldigt viktigt att ta ställning och stödja medlemmar och supportrar som är förebilder och som därför blir måltavlor för detta hat och våld. Det återstår mycket att göra. Ledarna är inte fientligt inställda till dessa förebilder men de gör för lite.