Regnbågsparaden – frirum med restriktioner

2015-08-11 | Hanna Thomé padlock

KRÖNIKA/INRIKES

”Alla vill dansa i paraden, men hur ser det egentligen ut för hbtq-personer resten av årets alla dagar och vill de dansande poliserna, politikerna och företagen göra något åt det?” Det skriver Hanna Thomé (V), sedan den 1 juli oppositionskommunalråd i Malmö, med anledning av Regnbågsparaden i helgen. Thomé blev också vittne till övervåld av vakter på Moriskans tjejfest under lördagen.

Hanna Thomé är sedan 1 juli oppositionskommunalråd för Vänsterpartiet i Malmö. Fram till dess var Thomé antidiskrimineringskommunalråd och har bland annat prisats av Vänsterpartiet för sina insatser med hbtq-frågor i staden.

Så har ännu en regnbågsvecka förflutit. Nu under namnet Pride. Allt har blivit större. När jag flyttade till Malmö för 15 år sedan var vi ett par hundra som gick i paraden och den lokala RFSL-föreningen slet hårt för att få ihop ett program.

På 15 år har det hänt mycket i samhället. RFSL som organisation är oerhört duktig på att lyfta frågor och få genomslag för sina krav. Det var inte länge sedan homosexualitet var kriminaliserat och i dag går både polis och kriminalvården i Prideparaden.

Och det är väl kanske just det som skaver lite efter den gångna veckan. Alla vill dansa i paraden, men hur ser det egentligen ut för hbtq-personer resten av årets alla dagar och vill de dansande poliserna, politikerna och företagen göra något åt det?

Jag har fram till i vår varit med i Malmös styrande majoritet, varje år har den borgerliga oppositionen skrivit i sin budget att vi jobbar för mycket med hbtq-frågorna i förhållande till de andra diskrimineringsgrunderna.

Och vad gäller polisen har Prideledningen berättat om upprepade trakasserier i Folkets park. Polisen har prioriterat ner säkerheten kring Pride, ansvarigt befäl hade inte ens med Pridefestivalen på sin lista över arrangemang i Malmö.

Och visst är det bra att Scandic sponsrar och upplåter sina lokaler. Men det var något som inte kändes helt rätt i denna enorma hotellfoajé. Jag saknade fler politiska punkter.

Jag tycker verkligen att Pride i Malmö är jätteviktigt. Att paraden lyckades samla 7 500 personer är fantastiskt. Den synlighet som nu finns är viktigare än vad många heterosexuella cispersoner kan förstå. När jag var femton hade jag aldrig träffat en öppen homosexuell. I skolan om det överhuvudtaget nämndes att alla inte var hetero så var det i nedsättande exotiserande termer. I dag finns en mötesplats för unga hbtq-personer som kommunen bekostar. Och fram till alldeles nyss fanns SåSant som jobbade med normkritisk sexualundervisning i Malmös skolor (hoppas den styrande minoriteten tar sitt förnuft till fånga och räddar denna viktiga verksamhet).

Mycket går framåt. Alla de som träffades under Malmö Pride för kampen framåt. Fler kommer med, rörelsen utvecklas.

Men jag tänker på det där med frirum och vill gärna dela med mig av en händelse som jag var med om denna Pridevecka. Det var lördag och dags för den stora tjejfesten. Många var upprörda för att män släpptes in. Min första tanke var att det inte spelade så stor roll nu var vi ju här och skulle ha roligt, låt oss inte hämmas av fåtalet män på plats.

Men ack vad jag är naiv. Det tog inte många timmar förrän en man började mucka med ett tjejpar. ”Får jag vara med?” och skrattade dem rätt upp i ansiktet. På en tjejfest, på en Pridevecka!

Vakten inhyrd av Moriskan avlägsnar inte mannen utan en av kvinnorna. Hon har förvisso knuffat undan mannen. Men att inte checka av situationen och att med våld föra ut någon som precis blivit trakasserad - från en tjejfest, på en Pridevecka.

Tyvärr slutar det inte där, utanför Moriskan dyker det upp tre vakter från Folkets parks vaktstyrka. De för ut kvinnan med så mycket våld att hon får stora blåmärken på armarna. Hennes flickvän blir också utburen utan att ha gjort någonting. Inne på festen dansar mannen vidare, på en tjejfest på Prideveckan.

Situationen är absurd och ett övergrepp. Men tyvärr inte ovanlig i vårt samhälle. Människor som gör motstånd mot rasism, sexism, homofobi och övergrepp blir inte skyddade utan straffade och misshandlade. Händelsen är vidrig. Det är inte första gången Folkets parks vakter får kritik, en park som ska vara öppen för alla.

Polisen var faktiskt på plats denna kväll. Vi gjorde självklart en anmälan, som säkert kommer att falla platt. Det är därför det känns så viktigt att berätta om denna händelse. Något som jag vet att så många av oss varit utsatta för. Glåpord, förlöjligande, misstroende, hot. I lördags orkade de utsatta agera, risken finns att de nästa gång väljer att gå där ifrån.

För det händelsen säger oss är att vi inte är trygga någonstans. Att vi alltid måste vända oss om och fråga: är det okej att visa vår kärlek här?

För alla dagar är inte färgglada parader. Och nu hände det mitt i festivalens kärna. Så snälla utlys inga trygga rum som inte är trygga, för smärtan när vi även där behöver inse att vi inte ska vänta oss någon respekt och integritet är så mycket större.

Prideveckan i Malmö 2015 var bra på många sätt men vi behöver en mer progressiv hbtq-rörelse. Jag vill se en Pridevecka med fler politiska inslag om hur vi på allvar förgör det fängslande heteronormativa cissamhället. Stonewall var inget kramkalas, och det är sannerligen inte Malmö av i dag heller.