#sthlmpride15: Stort intresse när Ebba Busch Thor frågades ut

2015-07-31 | Arazo Arif padlock

INRIKES

Det var fullsatt i publiken och flitig mediebevakning när KD:s partiledare Ebba Busch Thor frågades ut på Pride House under torsdagen. RFSL:s ordförande Ulrika Westerlund blev positivt överraskad över ”kanske”-svaret vad gäller skadestånd till tvångssteriliserade:

– Det skulle vara ett ganska snabbt hopp då från KD, att man liksom vidhåller steriliseringskrav fram tills för ungefär tre år sedan och nu eventuellt kan tänka sig att överväga skadestånd, sa hon till Feministiskt Perspektiv efter samtalet.

Hörsal 3 fylldes snabbt på Pride House på Kulturhuset i Stockholm under torsdagseftermiddagen. Många var nyfikna på RFSL:s och RFSL Ungdoms utfrågning av Ebba Busch Thor. I block om tre ämnen skulle partiledaren frågas ut; transpolitiska frågor, bistånd och asyl, samt äktenskap och abort av RFSL:s ordförande Ulrika Westerlund och RFSL Ungdoms Gisela Janis.

Stämningen i salen var laddad och RFSL:s och RFSL Ungdoms respektive ordföranden inledde med att ställa frågor om Kristdemokraternas hållning gällande transpersoners rättigheter. Partiet var sist att rösta bort tvångssteriliseringar vid juridiskt könsbyte, men kan nu tänka sig stå bakom ett förslag om skadestånd till personer som blivit tvångssteriliserade.

– Justitiekanslern har tittat på frågan och kommit fram till att staten inte kan anses vara skadeståndsskyldig. Vi driver inte aktivt frågan om skadestånd i dag men har en stor ödmjukhet inför att det är en problematisk situation för många, menade Ebba Busch Thor.

Busch Thor utesluter alltså inte skadestånd till tvångssteriliserade transpersoner och sa att hennes parti kommer följa frågan. Hon använde sig av termen ”könsbyte” fram till dess att någon i publiken ropade till henne att sluta använda det begreppet och i stället använda könskorrigering.

Gisela Janis fortsatte de svåra frågorna genom att ta upp en utredning som nu är ute på remiss, i vilken ett förslag är att åldersgränsen för byte av juridiskt kön ska sänkas från nuvarande 18 år, till 15 år utan vårdnadshavares tillstånd och 12 år med en vårdnadshavares tillstånd. Men Ebba Busch Thor var tveksam.

– Men här pratar vi ändå om en transsexuell person? Inte en person som önskar byta juridiskt kön i största allmänhet? frågade Busch Thor.

Gisela Janis förtydligade att det kan vara såväl en transsexuell person, men också en person som inte har genomgått en korrigerande process, men ändå önskar juridiskt könsbyte.

– Vår uppfattning är för det första att vi behöver följa remissvaren från den här utredningen och att inte agera lättvindigt i de här frågorna. Vi har en öppenhet inför att sänka åldersgränsen för transsexuella att kunna påbörja könskorrigerande behandling och att byta juridiskt kön. Men att man ska kunna byta juridiskt kön i allmänhet, om du förstår vad jag menar, det är inte vår hållning, sa Ebba Busch Thor.

Vem som ska göra bedömningen om huruvida en är transsexuell, det är sjukvården, menade hon. Kristdemokraterna sätter ett frågetecken kring att helt separera juridiskt könsbyte från genomgång av könskorrigerande behandling.

Ulrika Westerlund ansåg att det var ett intressant första möte med den nya partiledaren.

– Jag blev positivt överraskad över ”kanske”-svaret vad gäller skadestånd. Det skulle vara ett ganska snabbt hopp då från KD, att man liksom vidhåller steriliseringskrav fram tills för ungefär tre år sedan och nu eventuellt kan tänka sig att överväga skadestånd för de personerna som man själv var med om att åsamka skada fram till alldeles nyligen, sa hon till Feministiskt Perspektiv.

Hon tycker att det var synd, och att det kanske beror på okunskap, med Busch Thors uppfattning att det går att skilja på olika personer som önskar byta juridiskt kön.

– Vi har försökt frångå en uppdelning mellan olika personer som önskar byta juridiskt kön, det har professionen också, så där hoppas jag att de ändrar uppfattning. Kanske efter det här samtalet, sa Westerlund. Liknande samtal fungerar också upplysande för personer som kommer till Stockholm Pride, men det finns också en förhoppning om att det ska leda till en förändrad hållning i vissa frågor.

I och med samtalet verkar det som att Kristdemokraterna har ändrat inställning i många hbtq-politiska frågor:

– Jag tror att det har hänt väldigt mycket inom Kristdemokraterna och det finns personer inom Kristdemokraterna som driver på för förändring på olika sätt. Det Ebba Busch Thor säger är självklart sant, att de stödjer nuvarande äktenskapslagstiftning, till exempel. Men det är fler meningsskiljaktigheter i Kristdemokraterna i de här frågorna än det är i till exempel Miljöpartiet, eller Vänsterpartiet. Men naturligtvis spelar det roll vad partiledaren säger och om hon säger att det är partiets hållning nu, då är det ju så.

Till Feministiskt Perspektiv sa Ebba Busch Thor efter utfrågningen att deltagande i Pride känns viktigt.

Varför väljer du att vara med i Stockholm Pride?

– Därför att det i dag i Sverige fortfarande inte är en självklarhet för hbtq-personer att vara säkra på att de inte blir utsatta för kränkningar eller diskriminering i Sverige och det är viktigt att stå upp för alla människors lika värde.

På vilket sätt vill KD jobba för hbtq-personers rättigheter, har ni egna förslag?

– Den fråga som vi driver som kanske är vår viktigaste, det handlar om att säkra upp en rättssäker asylprocess för hbtq-personer. Att man inte ska skickas hem för till exempel avrättning i sitt hemland om man är homosexuell, på grund av att vi då på Migrationsverket har bristande tid eller resurser eller kunskap för att göra en korrekt bedömning.

Vad ska man göra för att införa en sådan rättssäkerhet?

– Det handlar bland annat om att öka kunskapen hos Migrationsverket om till exempel att homosexuell eller bisexuell inte är någonting man gör, det är någonting man är. Och hur det då ska bedömas på ett korrekt sätt. Vi har dessvärre fall där det inte har gjorts på ett korrekt sätt och det riskerar att få väldigt allvarliga konsekvenser för de här människorna.

Hur tänker du att tillfälliga uppehållstillstånd underlättar situationen för asylsökande i Sverige?

– Frågan om en rättssäker asylprocess har inte att göra med temporära eller permanenta uppehållstillstånd. Jag tycker att det är rimligt att man börjar med ett temporärt uppehållstillstånd. Kvarstår inte skyddsbehovet, ja då finns det möjlighet att på ett säkert sätt återvända till hemlandet. Kvarstår skyddsbehovet efter tre år ska man ha möjlighet till ett permanent uppehållstillstånd. Det är viktigt att poängtera att man inte kommer förbli med ett tillfälligt uppehållstillstånd i all evighet, utan efter tre år om skyddsbehovet kvarstår så ska man ha möjlighet till permanent.

Ska man inte kunna etablera sig i Sverige, vilket underlättas genom permanent uppehållstillstånd, om man har blivit beviljad asyl?

– Vi måste kunna resonera kring flera delar samtidigt här. Att ha temporära uppehållstillstånd under en lång tid anser jag inte är rimligt, men under tre år anser jag att det är rimligt, att man därefter gör en ny prövning om skyddsbehovet kvarstår. Det har bland annat att göra med att jag tycker det är viktigt att vi sänder ut en signal om att vi i Sverige tycker det är viktigt att på internationell nivå kommer att försöka förbättra situationen i hemlandet så man inte ska behöva fly, men också jämna ut villkoren bland de olika länderna inom EU. Har vi radikalt annorlunda villkor i Sverige, ja då riskerar det att innebära att andra länder tar ett minskat ansvar, och vi tycker det är bra att fler länder tar ett större ansvar.

Du betonar att ni vill ni förbättra situationen i ursprungsländerna. Hur vill ni göra det?

– Till exempel är det väldigt många som flyr från Syrien. Där har vi varit partiet som har gått längst i frågan om kampen mot IS och våldsbejakande extremism, som vi både ser här i Sverige, vi har svenska medborgare som åker och deltar i mördandet där. Där vill vi exempelvis göra det möjligt att beslagta deras pass och att man ska kunna dömas för landsförräderi. Vi har också sagt att Sverige bör, om det efterfrågas, kunna bistå militärt.

Det här med att döma för landsförräderi är ett förslag som även Sverigedemokraterna har lagt fram. Är det något ni har påverkats av? Är det aktuellt med ett samarbete mellan KD och Sverigedemokraterna?

– Det är inte aktuellt med ett samarbete mellan oss. Men även blinda hönor hittar ibland ett korn.

Kommer du fortsätta driva frågan om samvetsfrihet för abort, även om det riskerar att minska tillgången till säkra aborter?

– Jag bedömer inte att samvetsfrihet på arbetsplatsen, utan en förändring i lagstiftningen, skulle inkräkta på aborträtten. Jag ser inte att det skulle vara ett problem i Sverige. Därför tycker jag även fortsatt att man borde kunna lösa frågan om samvetsfrihet på arbetsplatserna, men jag vill understryka att vi inte driver frågan om lagändring, vi står bakom svensk aborträtt och kommer inte tumma på den.