Bild ur Anja Gatus och Maria Källströms bok Passa bollen, Kosse, om landslagets Kosovare ”Kosse” Asllani.

Bild: Maria Källström

Barnboksförlagen som skildrar den nya svenska verkligheten

2015-06-30 | Eva Sternäng padlock

KULTUR

Barnböcker där kostymklädda pappor gråter eller där flickor spelar fotboll fanns inte för några år sedan. Förlagen Olika och Vombat ändrar på den saken och vill med det göra oss mer normkritiska. ”Vi vill skildra den svenska vardagen, dess verklighet. Det finns ett stort behov av det inom den svenska barnbokslitteraturen”, säger Olikas redaktör Karin Salmson.

VOMBAT MÅNGFALDSMÄRKER BARNBÖCKER

Barnboksförlaget Vombat har introducerat Fazettmärket, ett klistermärke som bibliotekarier och bokhandlare ska kunna använda för att märka böcker med mångfald i stället för att placera böckerna på en särskild ”mångfaldshylla”.

Mångfald kan till exempel stå för en en familj med två mammor, böcker med bilder på ”funkisar”, människor med funktionshinder eller historier om barn som inte är helsvenska.

Vombat och Olika är två bokförlag som funnits i sju, åtta år med inriktning på böcker för barn från treårsåldern och uppåt. Båda vill betona en ambition att komma bort från de stereotypa bilderna av människor.

Hos Vombat föredrar redaktör Tin Eriksson att kalla deras arbete för normkritiskt. – Normer har alla, det måste finnas, men många normer är exkluderande. Det är något vi vill peka på och få våra barn och unga att kritiskt granska, säger hon.

– Vi vill stå för inkluderande normer.

Serie om flickor och fotboll

Under året som gått har Olika lanserat en första bok i en serie om flickor på fotbollsplanen. Den är skriven av journalisten Anja Gatu, med illustrationer av Maria Källström, och handlar om landslagets kosovare ”Kosse” Asllani.

Nyligen utkom Sätt straffen Charlotte, skriven av sportkommentatorn Jennifer Wegerup, om en annan kvinnlig fotbollsspelare och hennes uppväxt med bollen.

– Just nu satsar vi på fotbollsserien, det har inte funnits några sådana böcker om tjejer tidigare. Snart kommer en bok om Rosengårdens Therèse Sjögran också, förtäljer Karin Salmson men tillägger att de lika väl kan ge ut böcker om pojkar.

– Känslosamma pojkar har vi gett ut böcker om, sånt har saknats lika väl, vi vill skapa böcker om det som inte varit vanligt att läsa om för barn.

Spegla alla barn

Det är inte bara beteenden som kräver ett normkritiskt förhållningssätt, menar förläggarna. Beskrivningar och innehåll som visar på vårt i dag allt mer mångkulturella samhälle, och ett samhälle där människor har olika sorts svårigheter, är inte minst viktigt att ta upp. Behovet av sådana böcker är jättestort, enligt Olika och Vombat.

– Barnböckerna har inte hängt med utvecklingen. I våra böcker vill vi visa på alla sorters grupper, det är viktigt att alla barn ska kunna finna en spegelbild, känna igen sig. Ett av våra projekt omfattar till exempel böcker om romska barns liv i Sverige, säger Karin Salmson.

Viktigt med olika slags familjer

Tin Eriksson arbetade tidigare som socionom och kom dagligen i kontakt med en verklighet som hon saknade inom barnbokslitteraturen.

– Det var länge uteslutet med andra familjebildningar än kärnfamiljen. Det är ett område som vi på Vombat velat belysa ur ett realistiskt perspektiv, vi vill synliggöra för barnen det som verkligen finns, säger hon.

Ett exempel är Jazz, en bok om en transsexuell liten flicka, ett annat är en bok om ett barn som tillkommit genom spermadonation.

– Det är känt vilken litteratur vi satsar på, många av de cirka 500 manus vi får varje år är hbtq-relaterade.

Normkritisk och självkritisk

Ett normkritiskt förhållningssätt betyder samtidigt att förlagen måste vara vaket självkritiska. Tin Eriksson och hennes kollegor är ständigt medvetna om fallgropar. – När man bryter en norm är det lätt att skapa nya normer, eller fördomar. Det man går emot tillskriver man lätt med negativa termer. Det aktar vi oss för, säger Vombats redaktör. Efter några år nu i barnboksbranschen ser både Tin Eriksson och Karin Salmson ett ökat intresse från köpare/läsare såväl som från försäljare.

– Inom leksaksbranschen ser det ut att stå still eller gå bakåt. Men vi är på väg att ta oss in där. Många efterfrågar vår typ av barnböcker, menar Tin Eriksson.

Karin Salmson:

– Det är ont om medvetna böcker för barn, förskolan har inte varit tyst med att påpeka det behovet.