Mehriban Zeynalova framför kvinnojourens enda två sängar.

European Games: Hon driver Azerbajdzjans enda kvinnojour

2015-06-26 | Leone Milton padlock

SPORT

Mehriban Zeynalova driver Azerbajdzjans enda kvinnojour. Hon berättar att läget för kvinnor är svårt i landet som just nu står värd för European Games. Myndigheterna har investerat stort i spelen för att visa upp ett land i utveckling – men Mehriban Zeynalova tycker sig se ett uppvaknande. Dock ökar inte kvinnors rättigheter i takt med välståndet och landet har kritiserats hårt av människorättsorganisationer.

FAKTA/European Games

Ett kontinentalt mästerskap som inspirerats av förlagorna Asian Games, Pan American Games och African Games. Den här gången hålls spelet, som av vissa kallas för ett ”regionalt mini-OS”, i Azerbajdzjans huvudstad Baku. Nästan 6 000 idrottare från 50 länder har åkt dit för att delta – Sverige har skickat ner en trupp på drygt 70 idrottare inom sporter som bågskytte, boxning, pingis, rodd, simning, karate och volleyboll.

FAKTA/Azerbajdjan

Azerbajdjan har varit en sovjetisk delrepublik sedan 1920, men utropade sig självständigt strax före Sovjetunionens upplösning 1991. Landet har åtagit sig att genomföra reformer på området demokrati och mänskliga rättigheter, men präglas fortfarande av auktoritärt presidentstyre. Människorättsorganisationen Human Rights Watch och Amnesty International har kritiserat landet för att de inte lever upp till de mänskliga rättigheterna. Amnesty International har också kritiserat myndigheterna för att tysta kritiska röster inför European Games och organisationen förbjöds från att presentera sin rapport Azerbaijan: The repression games: The voices you won't hear at the first European Games på plats i Baku.

Just nu pågår European Games i Azerbajdzjans huvudstad Baku. ”Det ska bli mycket intressant att åka till Baku. Vår bild är att arrangemanget och tävlingen kommer att hålla hög kvalitet” skrev Peter Reinebo, svensk truppchef, i ett pressmeddelande några dagar innan hans avfärd ner till landet i sydöstra Kaukasien.

Och visst har han rätt i det att mästerskapet håller en hög nivå. Landet har investerat närmare 100 miljarder kronor bara i nya byggnader – som fem nya arenor. Den två timmar långa invigningen där Lady Gaga var en av artisterna kostade landet cirka 96 miljoner kronor – det är en dubbelt så stor prislapp som Londons OS-invigning 2012. Med andra ord; Azerbajdzjan satsar verkligen på att omvärlden ska få en positiv bild av landet.

Vilket de också lyckas med. Direkt när planet landar i Baku möts man av den pampiga flygplatsen som ser ut som en mindre version av det gyllene templet i Indien. En positiv känslan hänger sedan kvar i taxiresan in till city – längs med motorvägen reser sig den ena vackra byggnaden efter den andra. Men det största ögongodiset av de alla är ändå de ”flammande tornen” som syns vart man än befinner sig i staden. De 190 meter höga skyskraporna ser på kvällarna ut som tre eldar tack vare att fasaderna är helt täckta av led-skärmar.

Men det är ju, som bekant, inte ytan som räknas. Många organisationer och journalister har i samband med European Games riktat skarp kritik mot landet. Amnesty International anser att landet är en av de mest förtryckande i Europa och skriver i en färsk rapport att orättvisa rättegångar och långa fängelsestraff är en verklighet för regimkritiker. Sveriges olympiska kommittés ordförande Stefan Lindeberg riktade även han kritik när han till Aftonbladet sa ”Vi ställer oss inte bakom Azerbajdzjan. Det är en regim som inte lever upp till standard”. Dagens nyheter skrev kort efteråt att han blev uppläxad av Azerbajdzjans ambassad i Stockholm för detta uttalandet.


Nya lagar och gamla normer

Men det märks ändå att landet just nu genomgår en moderniseringsprocess. Välståndet ökar, och dörrarna mot Europa öppnas. I den här brytningspunkten blir kontrasterna mellan det gamla och det nya mycket påtagligt. En sådan stor brytpunkt är kvinnors situation.



Azerbajdzjan har ett modernt juridiskt ramverk. Parlamentet har de senaste åren genomfört flera lagändringar som främjar jämställdhet och ökar skyddet för kvinnor. 2010 instiftades exempelvis en lag som förbjuder våld i hemmet. Men de gamla normerna är mycket starka och runt om i landet – framför allt på landsbygden – finns en syn på kvinnan som inte alls rimmar med de nya lagarna. Mehriban Zeynalova driver landets enda kvinnojour och hon berättar att det är få kvinnor som vågar lämna män som fysiskt och psykisk misshandlar dem, på grund av den stämpeln de kommer att få då.

– Det finns en väldigt stark idé att en kvinna ska leva i en traditionell kärnfamilj, så att bryta sig ur den är svårt. Hon kan då framställas som en dålig kvinna av släkt och bekanta, säger Mehriban Zeynalova som just nu har två kvinnor och ett barn som bor hos henne. Dessa två kvinnor tillhör de mycket få som vågar anmäla och agera.

– När jag började arbeta med de här frågorna för ungefär 20 år sedan fick jag mycket kritik. Det fanns starka fördomar om kvinnor som hamnar i svåra situationer. Som att de är dåliga kvinnor som bara har sig själva att skylla. Den bilden hänger till viss del kvar, men jag upplever ändå att fördomarna minskat något, i alla fall i huvudstaden, säger Mehriban Zeynalova.


Oklar utveckling för kvinnorna

Kollisionen mellan det moderna och det traditionella blir också väldigt tydligt om man tittar på aborter. Azerbajdzjan har en generös abortlagstiftning.

– Cirka tio procent av alla flickor som skulle födas i landet aborteras bort, säger Katarina Härröd, samordnare för södra Kaukasus hos organisationen Kvinna till Kvinna.

– Att så många flickfoster aborteras bort visar att män har högre status än kvinnor. Men det här är en svår fråga för oss att jobba med, för vi vill samtidigt inte peta i aborträtten, säger hon.

Katarina Härröd tar upp ett annat exempel: barnäktenskap.

– Det är olagligt att gifta sig om man är under 18 år. Men i vissa delar av landet är det ändå vanligt förekommande på grund av fattigdom, patriarkalkultur och religion. Dessutom är ceremonierna inte juridiskt bindande, vilket gör att flickan står utan ett skyddsnät om något skulle hända henne.

Hon berättar att regimen har gjort ansträngningar för att åtgärda problemen med barnäktenskap.

– Ja, barngifte upplevs som bakåtsträvande och det klingar inte med det framgångsrika landet som Azerbajdzjan vill ge intrycket av att vara.

Och det är precis det Mehriban Zeynalova också säger. Att det trots allt finns en ambition från regimen att förbättra och stärka kvinnors situation. För det är så Europa gör. Men det ligger ändå inte högt upp på prioriteringslistan.

Det allra största problemet för Mehriban Zeynalova, och andra organisationer som jobbar med kvinnofrågor, är finansieringen av sin verksamhet. Den lilla jour hon bedriver inne i Baku, finansierar hon ur egen ficka samt från vänner och bekanta som då och då skjuter till med pengar.

På frågan om hon ser positivt på framtiden, svarar hon ja. Hon känner hur de djupt ingrodda föreställningarna om könsroller på sina håll förändras.

– Azerbajdzjan har ändå en bättre kvinnosyn än många av grannländerna.

Hon tror också att European Games kan bidra till ett snabba på processen.

– Jag märker hur fler vågar lämnar destruktiva relationer och anmäla våldtäkter. De har influerats av Europa, säger Mehriban Zeynalova.

Just nu håller hon på att sälja byggnaden som hon äger med ambitionen att köpa ett stort hus ute på landet, där hon kan ta emot många kvinnor. För hon känner ändå att fler vågar söka sig till henne.

Katarina Härröd delar dock inte helt Mehriban Zeynalovas framtidstro.

– Förändringarna i kvinnors situation går inte alls i takt med det ökade välståndet i landet, tvärtom går det i vissa fall bakåt.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: