”Vi har allt att vinna på en jämställd arbetsmarknad”

2015-05-25 | Jytte Guteland padlock

UTRIKES/EUKRÖNIKAN

Rapport efter rapport visar att jämställdhet är viktig för tillväxt. När kvinnors förvärvsfrekvens ökar, leder det till att länders BNP stiger och att det finns mer pengar till att lättare finansiera välfärdssystemen. Trots dessa fakta minskar satsningar på jämställdhet i många av EU:s medlemsländer, just med hänvisning till den ekonomiska krisen. Så här kan vi inte fortsätta, skriver EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S).

Jytte Guteland är EU-parlamentariker för Socialdemokraterna och en av fyra EU-krönikörer i Feministiskt perspektiv.

Det finns tider när det mesta känns hoppfullt i politiken. Jag beskrev i min förra krönika i Feministiskt perspektiv min hoppfulla känsla under EU-valrörelsen 2014 när feminismen åter stod högt upp på dagordningen. Sen finns det tider när politiken åter sluter sig i gamla strukturer och blir konservativ.

Ibland undrar jag vilken tid vi lever i nu, förvirringens? Det finns en visserligen stark kritik mot den gamla ensidiga åtstramningspolitiken i EU om hur den bidrog till ökad arbetslöshet och ojämlikare samhällen. Samtidigt har den nuvarande EU-kommissionen en väldigt snäv politisk agenda som populärt kallas ”better regulation”. Den sägs syfta till regelförenklingar men har i stället kommit att bli en agenda för en fortsatt marknadsliberal politik, med en arbetsplan som tvättats ren från flera av de lagförslag som den tidigare kommissionen presenterade och som syftade till att stärka sociala rättigheter, jämställdhet eller miljö.

EU har visserligen inte huvudansvaret för ländernas socialpolitik, men beslutar ändå om mycket som påverkar människors sociala livsvillkor, inte minst genom alla ekonomiska krav och rekommendationer som utfärdats efter den ekonomiska krisen. Dessutom har vi som bekant en integrerad inre marknad, som omgärdas av lagar. Det finns därför alla möjligheter att påverka människors vardag i en feministisk riktning.

För mig är det obegripligt att kommissionen inte tydligt beslutar sig för att driva på för en jämställd arbetsmarknad och en feministisk ekonomisk politik. Vi har allt att vinna på en sådan politisk riktning.

Två tredjedelar av de som studerar på universiteten i Europa är kvinnor. Den kvinnliga arbetskraften är mer välutbildad än den manliga. Men ändå är det männen som dominerar arbetsmarknaden. Kvinnorna jobbar i stället oftast deltid för att kunna ta hand om barn och äldre familjemedlemmar.

Det vore väl en sak om uppdelningen hade varit okomplicerad och utan påverkan för individers frihet, makt och ekonomiska oberoende. Men statistik och studier visar att uppdelningen mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden och i hemarbetet får negativa konsekvenser för samhället och för kvinnorna som grupp.

Politiken i Europa måste syfta till förändring. De hinder som finns för kvinnors och mäns lika möjligheter till arbete och egen inkomst måste undanröjas. Kvinnor måste ha samma möjligheter som män att arbeta heltid. Lönegapet mellan kvinnor och män måste minska och på sikt stängas och skattesystemet måste bli jämställt. Avgörande för detta är en social infrastruktur, som garanterar offentligt finansierad barn- och äldreomsorg av bästa kvalitet och även betald föräldraledighet för både kvinnor och män. Utan egen inkomst blir man beroende av någon annan för sin försörjning och möjligheterna att bestämma över sitt eget liv minskar. Effekterna av att inte ha kunnat arbeta heltid blir också uppenbara när kvinnor går i pension. Kvinnors pensioner är generellt betydligt lägre än mäns.

Detta gäller även EU:s långtidsbudget, där anslagen till jämställdhetsfrågorna minskat. Även de besparingsåtgärder, som många av EU:s medlemsländer genomför, saknar ett jämställdhetsperspektiv. Bidrag till ensamstående föräldrar och familjer skärs ned, liksom ersättning vid mödraledighet. Därmed riskerar framför allt kvinnor att bli fattigare och mer ekonomiskt beroende av andra familjemedlemmar. Dessutom hotar dessa nedskärningar att inskränka de framsteg som hittills gjorts inom arbetsliv, hemliv och offentlighet.

Det är upprörande, att många kvinnor fortfarande år 2014, tvingas välja mellan att göra karriär och skaffa familj.

En reform, som jag tror skulle vara bra för att kunna skapa en jämlik arbetsmarknad, är om fler EU-länder införde en jämställd föräldraförsäkring. Den skulle vara lik den svenska, men delas helt lika mellan föräldrarna.

I veckan röstade vi socialdemokrater för det mödraledighetsdirektiv som ju syftar till att stoppa diskrimineringen som drabbar många gravida kvinnor i EU-länder. Direktivet ska skydda gravida från att bli av med jobbet på grund av graviditeten, det kan också ses som en start för att bygga ut föräldraförsäkringssystem hos fler länder. Samtidigt är det självklart att vi ser problem med att direktivet så tydligt pekar ut mamman. Namnet på direktivet visar ju vem man anser ska stanna hemma med barnen. Vi kommer att fortsätta driva vår syn på detta, men vi vill ändå uppmuntra att steg tas för att kvinnor ska slippa utsättas för diskriminering i samband med graviditet.

Jag vill att politiken i EU ska inriktas på att stärka kvinnors delaktighet och inflytande på arbetsmarknaden. EU kan ge medlemsländerna rekommendationer hur vi ska ta oss framåt efter de ekonomiska krisåren.Hittills har rekommendationerna varit ensidigt inriktade på åtstramningar, som visat sig förvärra arbetslösheten och öka ojämlikheten. Vår uppgift nu måste vara att peka på de feministiska reformer som skulle modernisera, förbättra och stärka välfärden för EU-länderna och innebära frihet för miljontals kvinnor i hela Europa.