Kritik mot Frölunda Indians: Deras logga är ett ”redface”

2015-05-08 | Bella Frank padlock

SPORT

I USA och Kanada pågår kampanjer mot användandet av lagnamn och maskotar som anspelar på den nordamerikanska urbefolkningen, och laget Washington Redsk*ns riskerar att helt förlora sitt varumärkesskydd. Men även i Sverige finns det lag som använder sig av anspelningar på den nordamerikanska urbefolkningen – ishockeylaget Frölunda Indians har mötts av hård kritik den senaste tiden.

DO-anmälan lades ner

Anmälan till DO mot Frölunda Indians och speedwaylaget Indianerna har lagts ned – DO kommer inte att utreda anmälarens påstående att lagens namn och logotyper innebär kränkningar av den nordamerikanska urbefolkningen. Men anmälaren, och Antonie Grahamsdaughter, får medhåll från annat håll. I en debattartikel i GT skriver Sven-Göran Malmgren, professor vid Göteborgs universitet, att ishockeylagets ”namn och logga är djupt problematiska”, även om han inte håller med om att själva ordet ”indian” har en nedsättande betydelse i svenska sammanhang.

Han skriver: ”Men snälla Frölundaledning, har ni aldrig ägnat en tanke åt de verkliga indianernas verkliga öde? Visst var de tappra, och visst tvingades de att utkämpa krig, men det var i huvudsak hopplösa försvarskrig mot en förkrossande överlägsen motståndare. Och när de mot slutet av 1800-talet var definitivt besegrade dömdes de som överlevt till en tröstlös tillvaro i så kallade reservat.”. Han avslutar sin artikel med med en direkt uppmaning till laget: ”Snälla Frölunda, byt logga! Det är inte 50-tal längre och John Wayne är död sedan många år. Kan ni verkligen ta på ert ansvar att indoktrinera ständigt nya generationer ungdomar med en förlegad, unken föreställningsvärld?”

Relaterat material:

Justitiedepartementet agerar i tvist om Redsk*ns varumärke

Kvinnor kämpar mot rasistiska maskotar inom idrotten

USA: Rasism i sportsammanhang kritiseras i ny rapport

#bildskolan 21: Att äta Den Andre

Frölundalaget har en logga som ska föreställa en man ur den nordamerikanska ursprungsbefolkningen, med fjäderskrud. Att den används som en kommersiell logga för ett lag som inte har något med den nordamerikanska ursprungsbefolkningen att göra är något som har kritiserats tidigare av Antonie Grahamsdaughter i en skarp debattartikel i Nyheter 24 och nu har klubben DO-anmälts för att genom sin logga kränka nordamerikanska urinvånare (se artikel intill), en anmälan som dock redan lagts ned. Det var i slutet av förra året som Antonie Grahamsdaughter, journalist, filmkritiker och konstnär, skrev en debattartikel på samma tema som DO-anmälan som nu gjorts. I den problematiserade hon både lagnamnet och vad hon menar är en grov karikatyr av en man ur ursprungsbefolkningen som används av laget på såväl matchställ som puckar och merchandise som pennor, koppar, nyckelband, hakklappar och nappar.

Koloniala associationer

Antonie Grahamsdaughter har sina rötter i Kanada, och hennes familj på pappans sida tillhör Ojibwe-folket First Nation People, det vill säga en stam ur urbefolkningen i landet. Hon menar att ursprungsbefolkningen i Kanada har kommit relativt långt, och den kanadensiska regeringen har bett om ursäkt för sättet de behandlade ursprungsbefolkningen på. Själv gör Grahamsdaughter bland annat en film om koloniseringen av urfolket och hon berättar att hennes vänner och kollegor i Kanada blir chockade när de hör att det i Sverige fortfarande går att använda uttrycket ”indian” för att tala om urfolket.

– I Kanada säger vi inte officiellt indianer, man kan göra det mellan varandra men inte officiellt. Där säger man antingen stamtillhörighet eller First Nations. Ordet ”indian” anspelar på Columbus och hela koloniseringen som följde där 60-90 miljoner utrotades i Nordamerika och Sydamerika. Det skedde genom sjukdomar, genom alkohol som användes som ett aktivt redskap, hängning, skjutning – det är en fruktansvärd historia som få känner till här i Sverige. ”Indian” används överallt i Sverige, till och med på Sveriges radio, men det är ungefär som att använda eskimå och lapp i stället för inuit eller same, säger hon.

”Vi gör det av respekt”

Antonie Grahamsdaughter pekar på att ett problem är att folk sällan ser stereotypa bilder av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen som rasistiska eftersom de menar att de ser upp till dem. Därför blir ett försvar av till exempel lagnamn och maskotar som anspelar på kulturen ofta att det görs av respekt. Men, understryker Antonie Grahamsdaughter, det man ser upp till är Hollywoodproducerade föreställningar och karikatyrer som har väldigt lite att göra med de verkliga människorna. Så har till exempel Dan Snyder, ägare av laget Washington Redsk*ns, sagt att namnet inte är nedsättande utan ett sätt att visa respekt, samt att han har stöd av representanter från urbefolkningen – trots att flera av de största organisationerna för ursprungsbefolkningen i USA har drivit kampanjer mot sådan användning av deras kultur sedan slutet av 1960-talet. Liknande försvar har Frölunda Indians givit.

Antonie Grahamsdaughter menar att Frölunda-lagets logga är att jämföra med ett blackface – ett ”redface”, ett begrepp som används i bland annat USA för att kritisera fenomen där stereotyper används, eller då människor som inte tillhör kulturen ”klär ut sig” till medlemmar av urbefolkningen och kulturell appropriering som Victoria's Secrets gjorde under en modevisning 2012 då en modell bar fjäderskrud. Detta ”redface” finns på puckar som får hårda smällar, något som hon menar ger obehagliga associationer till det våld som urbefolkningen har utsatts för. Hon skriver i debattartikeln att skälet till varför detta accepteras, varför stereotyper och karikatyrer av Nordamerikas urbefolkning inte orsakar större reaktioner, har att göra med att Sverige inte har gjort upp med sitt koloniala arv och att urbefolkningen ses som någon slags historiska reliker och kan reduceras till att bli ”den vita mannens pojkdröm om att leka cowboy och 'indianer'.”

– Problemet med Frölundamaskoten är att det är en stereotyp och en karikatyr med fejkad ansiktsmålning och att han har skruden på sig. Skruden är en tung symbol för folken som gavs till upphöjda personer, varje fjäder var en gåva från stammedlemmarna. Det var äldre som ägde visdom som fick den, som användes vid speciella tillfällen. Huvudskruden är en väldigt respektfull symbol – men här används den på nappar. Det är en grov kränkning, säger Antonie Grahamsdaughter.

Peter Pettersson Kymmer, pressansvarig för Frölunda Indians, svarar på kritiken från Antonie Grahamsdaughter med att laget inför namnbytet 1994 var i kontakt med representanter för den nordamerikanska urbefolkningen som inte motsatte sig Frölundas nya utseende och namn.

– Vi tar självklart åt oss av kritiken men de vi var i kontakt med hade inga problem då. Det var 20 år sedan diskussionen var uppe. Skillnaden mellan oss och Washington Redsk*ns är ju att det är ett ord som är stigmatiserat, säger han.

Ser inget rasistiskt

– Själva ordet ”indian” används ju inte alls på många platser, namnet har ju att göra med att Columbus trodde han kom till Indien och döpte urbefolkningen till indianer, är det ok att använda ett kolonialt namn på dessa människor?

– Tror du det är så många som tänker i de banorna? Det är ju ett uttryck som har präntats in i halva världen sedan den första cowboyfilmen kom, och det finns ju föreningar som har indian i sina namn, svarar han.

Och det stämmer att flera organisationer för ursprungsbefolkningen i USA har ordet i sina namn. Den största och äldsta organisationen som representerar urfolken i USA har det till exempel: National Congress of American Indians. Men i de fallen används ordet på urbefolkningens egna villkor i deras egna sammanhang, när det används i sportsammanhang får det både en helt annan kontext och innebörd. I National Congress of American Indians rapport Ending the Legacy of Racism från 2013 som bland annat tar upp hur negativ påverkan dessa lagnamn och maskotar har på ursprungsbefolkningen skriver de också ordet ”Indians” inom citattecken.

Peter Pettersson Kymmer förstår inte heller kritiken om att deras logga skulle vara rasistisk:

– Vi ser inte hur den kan vara rasistisk, vi gör verkligen inte det.

– Mannen som utgör er maskot har en fjäderskrud som är en viktig symbol för ursprungsbefolkningen. Och denna respektfulla symbols används som bild på puckar och nappar. Är det lämpligt att använda en sådan symbol på merchandise att sälja?

– Vi har full respekt för hennes åsikt, men vi ser inte på det sättet.

– När det förs en aktiv kamp i USA och Kanada mot just lagnamn och maskotar som anspelar på ursprungsbefolkningen – är det inte något att dra erfarenhet av även i Sverige?

– Jo, men om det nu är det, och urbefolkningen i Nordamerika tycker så då kan jag tycka att de borde ta kontakt med oss och diskutera, och det är jag beredd att göra. Gör de det då får vi föra den debatten.

Stereotyper döljer folkmord

Antonie Grahamsdaughter menar att Frölunda Indians logga bygger på en stereotyp som åtskilliga Hollywoodfilmer har baserats på och hjälpt till att skapa. Hon understryker att dessa bilder av ursprungsbefolkningen som dragit folk till biosalonger genom westernfilmer har tjänat ett syfte: Att skyla över kolonialismens folkmord. Förutom att olika folkgrupper fördrevs från sina marker, som cherokeerna som förflyttades till fots på vintern, så förbjöds urfolkens egen kultur. I Kanada genomfördes program som gick under namnet ”aggressiv assimilation” där bland annat internatskolor användes dit barn förpassades. Skolorna har av vittnen beskrivits som rena interneringsanrättningar där barnen hölls i ett slags gisslan för att få deras föräldrar och familjer att agera som myndigheterna ville. Många barn dog, och andra tog livet av sig. Sammanlagt beräknas 150 000 First Nation-, inuit- och métisbarn ha separerats från sina familjer och sina samhällen för att tvingas till skolorna.

– Man förbjöd all kultur, de fick inte använda sin musik, sitt språk, sin kultur. En del barn kidnappades, en del föräldrar lurades att lämna sin barn, så nästan en hel generation genomgick dessa skolor där de inte fick kännas vid sin kultur, tvingades klippa av håret, förlorade sina namn och döptes om för att komma ut som vita anglosaxer. När de sedan kom tillbaka till sina reservat hade de förlorat sina språk och kände inte till kulturen och hade inte längre någon känsla för familjen, säger Antonie Grahamsdaughter.

Maskot eller krigare?

Hon berättar om den mödosamma vägen tillbaka för många, om hur en hel generation tvingades lära sig sina språk på nytt. De första skolorna grundades i slutet av 1800-talet och när de var som flest på 1930-talet fanns det 80 skolor. Den sista skolan stängde inte förrän 1996. Kanadas premiärminister Stehpen Harper gav 2008 i parlamentet en offentlig ursäkt till alla tidigare elever på skolorna. Många klarade sig inte i samhället, de hade gjorts rotlösa och hamnade någonstans mellan två olika kulturer, inskolade i en kultur som såg ner på och motarbetade den kultur de själva kom ifrån.

– Många tog till alkoholen. Jag har träffat så många människor som har gått igenom fruktansvärda umbäranden. Och så gör man dem till maskotar. Det finns forskning i USA som visar att de unga som växer upp får en splittrad bild av sig själva, ”är jag en maskot eller en indiankrigare”, det blir en identitetskrock. Kanske lever de i oerhört fattiga reservat och så är man samtidigt en maskot. För en ung människa är det problematiskt, och Frölundaklubben bidrar till den splittringen.

– Du anser att loggan också utgör en form av symboliskt våld som utövas mot ursprungsbefolkningen genom lagets användning av bilderna bland annat på pucken, kan du förklara?

– Det symboliska våldet, bilden på pucken, allt påminner om kolonisationen, mördande och slag som riktas av den vita mannens klubba. De tänker inte på det, men de slår ju mot huvudet.

– Spelar det någon roll vad laget haft för intentioner?

– Jag anser absolut inte det, det är vi som är utsatta som avgör vad som är kränkande, det är en förlängning av kolonisationen, vi äger den känslan. Det är väldigt förlegat, och ska inte fortsätta på hockeyrinken, men de är historiskt okunniga.