Cisperson, tvåkönsnorm och icke-binär i språkrådets lista över nyord 2014.

Nyorden kvitto på transfeminismens genomslag

2015-01-06 | Maria Ramnehill padlock

INRIKES/ANALYS

Språkrådets lista över nyord från 2014 visade sig vara något av en feminsitisk skräll; Genusbudgetering, gurlesk, gäri, rödgrönrosa, rasifierad och sms-anställning är bara några av de ord som kan associeras till 2014 års inomfeministiska debatt. Störst genomslag hade transfeminismen med begreppen cisperson, tvåkönsnorm och icke-binär. Maria Ramnehill kommenterar.

RELATERAD LÄSNING

2014-04-11 Feministiskt Perspektiv, RFSL och KIM startar transskola

#transskolan 1: Vad är kön?

#transskolan 2: T som trans

#transskolan 3: Kortkort transhistoria

#transskolan 4: Staten, transpersonerna och rättigheterna

#transskolan 5: Trans*personer och vården

#transskolan 6: Trans i ”gayrörelsen” – t:et i hbtq

#transskolan 7: Hot, hat och våld – transpersoners vardag

#transskolan 8: Transfeminism

#transskolan 9: Karikatyrer – mediamyter om transpersoner

#transskolan 10: Organiserad transkamp

Att tvåkönsnorm, icke-binär och cisperson återfinns på den senaste nyordslistan från Spårkrådet (alla på grund av ökad användning, inte som helt nya ord) är glädjande. Vi kan se det som ett kvitto på att transfeministers och transaktivisters röster faktiskt har hörts utanför de vanliga snäva feministiska cirklarna.

Jag tror inte det är möjligt att överskatta vilken betydelse det har att icke-binär finns med på listan såväl som i det offentliga samtalet. Lidandet det innebär att vara transperson men inte ha några ord för det, inte har något sätt att berätta om det och få bekräftelse för det är enormt. Det betyder inte att allt blir bra när man får syn på sig själv och kan komma ut, men att ens förstå vad som är fel, vad det är som skaver, är ett viktigt steg på vägen. Det betyder mycket både att få ord för att beskriva sig själv och sin identitet såväl som att kunna sätta ord på det system och den hierarki som marginaliserar ens könserfarenheter.

Betydelsen av att ord som “en” som generiskt pronomen istället för “man” eller “genusbudgetering” finns med bleknar i jämförelse med vad “icke-binär” kan göra för människor. Det stora genomslaget för hen betydde mycket för många transpersoner, på ett sätt en inte kommer att göra.

Hellre cissexism

Lika viktigt är det att cispersoner - också med på listan - förstår att ickebinära transpersoner finns, att alla könstillhörigheter är verkliga och lika giltiga som cispersoners. Det är därför jag hellre hade sett “cissexism” på listan än “tvåkönsnormen”. Cissamhällets hierarkier är endast underförstådda i begreppet cisperson, och tvåkönsnormen är en del av cissexismen. Binära transpersoner bryter också i viss mån mot tvåkönsnormen, om vi har kroppar med andra genitalier än de vi förväntas - det är därför det finns vidriga skällsord som ”shemale”.

Cissexism är antagandet att en persons egentliga kön är det den tilldelades vid födseln, det är antagandet att det bara finns två kön, antagandet att cispersoners könstillhörighet är riktigare och antagandet att könskorrigering är att göra ingrepp i en frisk kropp och att kroppar som inte genomgått hormonbehandling är naturligare än våra. Cissexism är hela det system som skapar hierarkin där alla transpersoner ställs utanför samhället, som undantag, som en andra klassens människor - tyvärr har det inte fått alls samma genomslag som transfobi som vi ofta använder i dess ställe. För där transfobi kan beskrivas som en känsla av äckel eller rädsla inför könsöverskridande, beskriver cissexism systemet som skapar hierarkin, och det beskriver alla de språkliga och andra handlingar som bekräftar och upprätthåller detta system.

Inte full politisk potential

På samma sätt som rasifierad, som i nyordslistan beskrivs som “person som, på grund av sitt utseende, blir tillskriven en viss rastillhörighet och egenskaper som förknippas med den” får sin fulla politiska potential när man också pratar om hur den processen skapar en hierarki där vissa personer rasifieras medan vita kan vara bara “människor”, så har urvalet av transpolitiska ord på listan inte sin fulla politiska potential.

Men nyordslistan är inte heller en lista på ord som tillkommit under det senaste året i svenska språket, och definitivt inte en slutgiltig lista över alla ord som Språkrådet avser att införa i svenskan. De här fyrtio orden finns redan och finns gör också våldtäktskultur, cissexism, transmisogyni och afrofobi. Många av listans ord kommer att glömmas ganska snart, medan alla de här potlitiska orden kommer att finnas kvar så länge de fyller en politisk funktion.