FC Barcelonas damlag tränar i Ciutat Deportiva fram till klockan tio på kvällen. Träningsförhållandena för laget har förbättrats märkbart, men tränaren Xavi Llorens skulle gärna se att hans spelare kunde träna lite tidigare.

Bild: Borja Lárazo Herrero

Barça - mer än en herrklubb

2012-04-20 | Caroline Hammargren padlock

SPORT

Samtidigt som Barcelona har etablerat sig som världens bästa fotbollsklubb på herrsidan har klubbens damlag aldrig vunnit spanska ligan. Men en långsiktig satsning från klubben börjar ge resultat och i år hoppas Barcelonas damer kora sig till spanska mästare för första gången.
– Nu finns en övertygelse om att vi kan vinna. Förut var vi ett medelmåttigt lag med ett stort namn, men utan historia inom damfotbollen, säger tränaren Xavi Llorens.

FAKTA

Damfotboll i Spanien

• La Primera División Femenina har funnits under varierande namn och struktur sedan 1988
• Athletic Club de Bilbao och Rayo Vallecano Madrid har vunnit flest titlar
• Spanska landslagets bästa placering internationellt var semifinal i EM 1997
• Spanien har aldrig kvalificerat sig för VM-slutspel
• Spanien ligger tvåa sin kvalgrupp till EM 2013 i Sverige

Xavi Llorens står i skenet av strålkastarna vid Ciutat Deportiva, FC Barcelonas enorma träningsanläggning i utkanten av Barcelona.

Sedan förra våren har han och hans lag befunnit sig i rampljuset allt oftare. Då tog de hem spanska cupen, Copa de la Reina, för första gången sedan 1994 och när laget i höstas inledde ligan med fjorton raka segrar började det talas om en historisk säsong.

– Nu är vi ett vinnande lag som är med där uppe. Det betyder inte att vi alltid vinner, men att vi är ett tävlingsinriktat lag som kommer att hamna bland de tre första. Spelarna vet att de är med och slåss om tre poäng varje söndag och de har ambitionen att ta sig till Europa, säger han.

Hemmamatcherna spelas på samma plan som träningarna, men då i dagsljus, på söndagseftermiddagar.

Laget har endast en förlust och en oavgjord match denna säsong. Ligaseger i maj skulle också innebära kval för slutspel i Champions league, något Xavi Llorens redan vågar drömma om.

– I kvalet kanske vi får spela mot ett svenskt lag och de är lätta, säger han, skrattar och vänder sig för att se om hans högermittfältare, spanska landslagsspelaren Marta Corredera som sitter bredvid på gräset, uppskattat skämtet.

Damsektionen blev lidande

För sex år sedan blev Xavi Llorens ombedd att ta över damsektionen i FC Barcelona och bli huvudtränare för damlaget.

Han var då redan en veteran inom klubben, med en bakgrund först som spelare i futsal och därefter sjutton år som tränare för Barças pojklag med adepter som Lionel Messi på sin meritlista.

– Jag tillhör Barça och gör vad de ber mig. Om de bad mig att bli volleybolltränare så skulle jag göra det, säger han koncist om bytet till damfotboll och menar att det spelmässigt inte är någon skillnad.

Den stora skillnaden ligger utanför planen.

– Spelarna måste börja med vanor som de inte hade tidigare, till att börja med kosthållningen, säger han.

Under sitt andra år införde han också drogkontroller vilket ledde till att fyra spelare tvingades lämna laget.

– Spanien är mycket annorlunda än Europa. Norra Europa är auktoriteter i damfotboll för att de har varit seriösa och mycket disciplinerade under många år. Vi håller bara på att börja, säger han.

Tränaren Xavi Llorens har betytt mycket för Barcas damsektion.

Xavi Llorens menar att damsektionen förut blev lidande på grund av rörig organisation och dyra satsningar på utländska spelare som inte höll måttet.

– Nu bestämmer jag allt, säger han allvarligt.

– Han är El Jefecito, lillchefen, bryter Marta Corredera in.

Xavi Llorens ler och medger att det är så spelarna brukar kalla honom.

Världens bästa fotbollsklubb

Under hans sex år har damsektionens budget tredubblats och spelarna har nu en årslön mellan 6 000 och 18 000 euro om året.

– Jag är som en präst. Varje dag ber jag om någonting och efter att be och be och be, om resultaten följer med, kommer de att vilja ge mer. Om vi vinner en titel kommer de att se att de måste satsa på tjejerna. Vi kan till exempel få bättre träningstider. Redan i år har vi mycket mer förmåner än förut.

Detta är till exempel bara andra säsongen som laget har tillgång till klubbens gym och videosal.

Trots att Barça ofta kallas världens bästa fotbollsklubb, och ofta stoltserar med att själv ha lärt upp sina bästa spelare på herrsidan, har alla damlagets stjärnor värvats utifrån.

Klubben har fyra lag på damsidan: ett A-lag, ett B-lag samt ungdoms- och flicklag, att jämföras med sexton lag på herrsidan.

Marta Corredera värvades från rivalen Espanyol som har en längre historia inom damfotboll.

De dyraste rekryteringarna var två andra landslagspelare, Miriam Diéguez och Sonia Bermúdez, som värvades sommaren 2011 från Madridlaget Rayo Vallecano som vunnit de tre senaste ligorna.

Just nu finns bara två utländska spelare, båda från Argentina, men planer på att värva fler finns.

– Varje månad har vi spelare som kommer för att provspela, säger Xavi Llorens och radar upp alla nationaliteter som nyligen besökt klubben.

– Om vi tar oss till Champions kommer det att öppna upp gränserna mycket mer. Till och med Marta Vieira kommer att vilja komma, skrattar han.

Lågt intresse

För trots att Spanien är ett stort fotbollsland har damfotbollen inte slagit på allvar än i landet.

– När jag började spela som liten visste jag inte ens att Barça hade ett damlag eller ett det fanns ett damlandslag, berättar Marta Corredera.

Tills hon var tio spelade hon i pojklag, vilket fortfarande är vanligt bland spanska flickor. För en del är det svårt att hitta ett lag när de blir äldre och lämnar pojklagen.

– Jag hade inga problem eftersom de kom för att värva mig, men om jag hade bestämt mig för att själv leta upp ett lag hade jag kanske haft svårt.

Varför tror du att det förändras nu?

– Jag tror att folk har insett att vi verkligen också kan spela. När folk ser oss blir de ofta lite förvånade. Det hjälper också att en stor klubb börjar vinna.

Intresset för damfotboll är lågt i Spanien och sporten är nästintill osynlig för den som inte letar.

Barças hemmamatcher spelas på samma plan som träningen hålls, med endast en enkel cementläktare längs med två sidor av planen. Inträdet är gratis och ett hundratal åskådare brukar komma.

– Ibland när Barças egen TV-kanal är här och filmar är vi där borta, säger Xavi Llorens och pekar på planen intill där ett pojklag håller på att avsluta sin träning.

Stort pressuppbåd

I februari var Homare Sawa, vinnare av Guldbollen 2011, och hennes klubblag INAC Kobe på besök för en vänskapsmatch.

Då fick de spela i klubbens ministadium, hemmaarenan för herrarnas B-lag. Matchen slutade oavgjort och drog runt 500 åskådare. Men bland ett 30-tal journalister som var på plats var de flesta japaner.

Ändå talas här om ett stort pressuppbåd jämfört med tidigare.

– Både vad gäller åskådare och pressen syns en skillnad lite i taget. Inte lika mycket som vi skulle vilja, men det märks och speciellt nu när det går bra för Barça och landslaget, säger Marta Corredera.Xavi Llorens instämmer.

– Sedan vi vann Copa de la Reina i våras har det varit ett ständigt flöde av medier, kameror och journalister som kommer. Förut var detta otänkbart.