Någon måste vara isbrytare

2011-11-25 | Ida Ali padlock 2

SPORT

– I långa loppet har sportjournalistiken inte råd att inte satsa på ett genustänkande. Vi kommer då förr eller senare att tappa en stor del av vår läsarkrets. Det menar Sydsvenskans sportchef Anja Gatu.

Trots en relativt sen föreläsning den sista dagen på Malmös Feministiska forum för två veckor sedan, lockade Anja Gatus föreläsning uppåt ett tjugotal åhörare. Hon inledde med att säga att genus och sport är ett komplext ämne. Att Sydsvenskan inte hade sett ut som den gör nu, med flest män som anställda. Om det hade varit en enkel fråga.

Anja Gatu, 29 har en lång erfarenhet inom sportjournalistiken. Redan som 13 åring fick hon in en fot på Expressens sportredaktion. År 2007 anställdes hon som sportkrönikör på Sydsvenskan och för två år sedan tog hon över som sportchef på samma tidning.

– Svenska sportredaktioner lider idag stor brist på genusperspektiv. Inte för att man inte tycker att det är viktigt. Snarare tvärtom. De allra flesta redaktioner är medvetna om att det är en brist i deras samlade kompetens. Men de har svårt att veta vad de ska göra åt det, säger Gatu.

Anja Gatu har kallat sig feminist sedan hon var 13 år. Under sin tid som sportjournalist har hon stött på ganska märkliga fördomar om hur sportchefer och hennes manliga kollegor på andra redaktioner resonerar kring kvinnor och genus.

– Folk tror att de inte vill ha kvinnor där och att de inte är intresserade av genusfrågor. Jag har alltid varit väldigt tydlig med vad jag vill och vad jag tycker är viktigt. Jag har alltid upplevt att mina chefer har varit positiva till min genuskompetens.

Gatu upplever ofta en trötthet från ganska många sportjournalister om den kritik som kommer angående det bristande genusperspektivet och hon kan också förstå den.

– Hos de flesta finns det medvetenhet om varför kritiken uppstår men också en svårhet att lösa den. Kritiken kommer ofta från ett håll som inte är riktigt införstådda i sportjournalistikens förutsättningar.

Startskottet till kartläggning

På Sydsvenskan idag arbetar sportredaktionen aktivt med genusfrågor. Anja Gatu betonar här att hon är fullt medveten om att de skulle kunna göra mycket mer. De har 15 personer anställda på sporten och efter årsskiftet kommer de att minska till 13. Av de anställda är 10 stycken män.

– Det är en oerhört skev könsbalans, trots att två av kvinnorna är chefer.

Även själva sportsidorna representeras av män både i text och bild. Men när Anja Gatu blev chef bestämde hon sig för att ta tag i detta med en heldagskonferens som endast handlade om genus. Detta hade aldrig tidigare hänt på Sydsvenskan.

– Vi lyfte frågor som vad bristen på genusperspektiv innebär för vårt arbete? Kan vi göra saker annorlunda?

Detta blev startskottet för den klassiska kartläggningen. Redaktionen började räkna hur många, män respektive kvinnor det finns på bilder och i texter.

– Jag tycker att räkning är ett effektivt sätt att faktiskt skapa sig en översyn på verkligheten. Vi insåg att när vi skrev något på våra damlag så pratade vi ofta med tränaren, vilket man brukar göra. Problemet är att tränaren oftast är en man. Det blir då män som återigen uttalar sig trots att vi skriver om damer.

Förbjudet

Anja Gatu säger att det var jätte enkelt att åtgärda. Tillsättandet av nya regelsystem infördes.

– Ingen som skriver om ett damlag får endast intervjua tränaren. Det är helt enkelt förbjudet. Detta gäller även siffersidorna. Ibland fyller inte resultaten hela sidan och då vill vi ha in en bild. Den bilden måsta vara på en kvinna.

Detta kanske är en jätte liten grej, menar Gatu. Men betonar att själva tänket är väldigt viktigt. Att med små signaler visa att dessa sidor inte ska bli något där kvinnor enbart är ett undantag.

– Jag blir helt lycklig när det kommer in nya vikarier på sporten och jag hör de anställda undervisar dem på våra genusregler. Det finns nu naturligt hos oss. Det har varit en av de största vinsterna med att räkningen.

Anja Gatu lyfter sedan fram ett annat problem som bidrar till den skeva könsfördelningen inom sportjournalistiken. De är nämligen helt i händerna på ett nyhetsflöde som de inte styr.

– Vi bara flyter med i strömmen istället för att bestämma riktingen på den. Vi måste någonstans sätta agendan för vad vi gör och vad vi vill. Vi måste ta makten över nyhetsflödet och inte bara flyta med i strömmen. Så länge vi bara flyter med kommer vi aldrig att kunna göra något åt den bristande könsbalansen inom sportjournalistiken.

"Maskulina strategier"

Sedan har sporten inte heller råd att tappa halva läsarskalan bara för att de skriver om män, hävdar Gatu. Att ett ökat genusperspektiv kan erbjuda något som andra inte erbjuder.

Sedan sticker hon inte understolen med att det krävs lite list och strategier för att lyckas som kvinna inom sportjournalistiken. Att man som kvinna granskas hårdare, både från läsare och kollegor.

– Jag använder mig av rätt så ”maskulina strategier". Både i sättet jag pratar och i sättet jag lägger fram förslag på. Det är svårt att sätta fingret på allt. Men jag ser ju att det är mer framgångsrikt, vilket är lite sorgligt.

Men samtidigt tänker hon sig att någon måste gå i bräschen som någon form av isbrytare. Killar har lättare att slinka igenom, bara bli anställd och passa in. För kvinnor är det svårare, berättar hon.

– Om damlandslaget fotboll gör en dålig match, så är damfotbollen död. Men herrlandslaget kan missa kval efter kval efter kval och aldrig gå vidare från något gruppspel någonsin men ändå vara det allra mest populära och det bästa vi har i det här landet.

Verktyg

Skriv ut

Kommentarer

20111125 - Mathilda Andersson Nwachukwu: Kul! Ska hålla koll på sydsvenskans sport framöver. På fria tidningens sport har vi jämt genus för ögonen vilket känns jättebra. /mathilda, redaktör för sporten
20111202 - Ida Ali-Lindqvist: Tack för kommentar

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.