Public service-utredaren Martin Holmgren och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Bild: Malin Liljeskog/Johan Ödmann

Ny public service-utredning tillsatt

2011-06-17 | Gerda Christenson padlock

KULTUR

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth presenterade på torsdagen direktiven för den utredning som ska undersöka villkoren för public service. Men oron är fortsatt stor både inom oppositionen och hos public service-företagen.

FAKTA/PUBLIC SERVICE

Public service eller Radio och tv i allmänhetens tjänst, som regeringen kallar det, regleras genom riksdagens beslut om sändningstillstånd. Nuvarande sändningstillstånd sträcker sig till och med 2013. Det sändningstillstånd som nu ska utredas ska gälla i fem år, från 2014 till och med 2019.

Läs hela kommittédirektivet.

Se pressträffen.

Se även tidigare artikel i Feministiskt perspektiv 2011-06-03

Nu är direktiven klara till den kommitté som ska utreda public service uppdrag och villkor inför nästa tillståndsperiod, som startar 2014. Kommittédirektiven presenterades av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth på en pressträff på torsdagen. I sin presentation betonade kulturministern att public service – Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) – är vad de heter, det vill säga vad alliansregeringen kallar ”radio och tv i allmänhetens tjänst”.

– Det är viktigt att medborgarna erbjuds ett programutbud som är högkvalitativt, varierat och tillgängligt, sa Lena Adelsohn Liljeroth på pressträffen.

Men i direktiven slår alliansregeringen fast att public service verksamhet ska hållas inom ramarna för EU:s konkurrens- och statsstödsregler, vilket innebär att public service-företagen inte får ”snedvrida konkurrensen” för kommersiella medieföretag. Den anpassningen är kanske den fråga som hittills vållat mest debatt, eftersom det också påverkar vilket utbud public service ska få ha.

Många svåra frågor

Kommittédirektiven innehåller en rad frågor att ta ställning till:
• Hur ska public service uppdrag se ut?
• Hur ska verksamheten styras, regleras och följas upp?
• Ska en övergång från analog till digital radio genomföras, och hur ska en sån övergång i så fall gå till?
• Hur ska public service finansieras? Ska radio- och tv-avgiften vara kvar eller ersättas med en annan form av finansiering?
• Hur ska public services verksamhet anpassas till de kommersiella medieföretagen?

Allianspartierna menar att finansieringen av public service genom licensavgifter inte hängt med den tekniska utvecklingen, där till exempel fler ser på tv via sin dator. Därför bör en ny finansieringsform undersökas. Men finansieringen är samtidigt en fråga där allianspartierna är delade. Moderaterna är för att public service ska finansieras under kulturdepartementets budget, medan de övriga allianspartierna vill införa en särskild skatt, som alla ska betala för att public service finns.

Vänsterpartiet håller inte med. De menar tvärtom att just licensavgiften är det som garanterar public service oberoende.

– Dagens avgiftssystem är en viktig del i helheten att slå vakt om oberoendet. Hanteringen sker av en part som är skild från staten, Radiotjänst. Den har hög folklig legitimitet och antalet betalande ökar för varje år. Regelverket för avgiften är redan teknikneutral och kan med smärre justeringar förändras om det behövs utifrån den tekniska utvecklingen, säger Siv Holma (V).

Siv Holma (V) menar att dagens avgiftssystem medverkar till att public service kan behålla sin oberoende ställning.

Ingen parlamentarisk utredning

På pressträffen presenterade kulturministern även ordföranden för kommittén som ska utreda public service, lagmannen Martin Holmgren, chef för Nacka tingsrätt och tidigare rättschef vid kulturdepartementet.

Övriga ledamöter i kommittén blir advokat Helene Hillerström Miksche, direktören Leif Jakobsson, länsöverdirektören i Stockholm Katarina Kämpe och professorn i media- och kommunikationsvetenskap Lars Nord.

Ordföranden i kulturutskottet, Berit Högman (S), som dessutom leder Socialdemokraternas mediepolitiska grupp, beklagar att det inte blev en parlamentarisk utredning, med representanter för de politiska partierna i riksdagen. Hon betonar särskilt att alliansen är en minoritetsregering och att frågan om public service är så viktig. Högman menar vidare att både tv-avgiften och frågan om digitalradio borde ha fått separata utredningar.

– Sedan känns det som om det andas en avsmalning av public service-företagen i direktiven. Vår inställning är att kommersiell tv är komplement till public service, inte tvärtom, säger Berit Högman till Svenska Dagbladet.

Berit Högman (S) betonar att alliansen är en minoritetsregering och att de därför borde tillsatt en parlamentarisk utredning för en så viktig fråga.

Public service-företagen uttrycker oro

Eva Hamilton, vd för SVT, och Mats Svegfors, vd för SR, är båda glada att utredningen visar på en positiv grundinställning till public service. Direktivet slår fast att public service uppdrag ska vara brett, med särskilt fokus på nyheter, granskande journalistik och utrikesbevakning, kultur, film, drama och barnprogram samt samhällsdebatt, fakta och vetenskap. Men även Eva Hamilton och Mats Svegfors uttrycker oro över att det inte blev en parlamentarisk utredning.

– En parlamentarisk utredning hade varit det bästa alternativet, det ger en långsiktig lösning som håller över blockgränserna. Jag hoppas att man ändå nu söker ett samförstånd över blockgränserna, säger Eva Hamilton.

De påpekar också att utredningen är problematisk på flera sätt, dels för att det blir svårt att hinna med alla stora frågor, och dels på grund av kraven på anpassning till den kommersiella marknaden.

– Det är ett jätteutredningsuppdrag, vi har räknat till 25 olika deluppdrag varav vissa uppdrag är stora nog för att kräva helt egna utredningar, säger Mats Svegfors.

– Det som är problematiskt är att direktiven i flera fall fokuserar på hur public service ska bli mindre utmanande för de kommersiella aktörerna, inte – som i tidigare utredningar – på hur public service bättre ska kunna svara mot svenska folkets behov, säger Eva Hamilton.

Referensgrupp

Alliansregeringen har i direktiven föreslagit att kommittén ska samarbeta med en referensgrupp med representanter för alla riksdagspartier. Det uppskattas inte av oppositionen.

– Att vi folkvalda representanter får sitta på läktaren i en referensgrupp utan makt är en förlust för den representativa demokratin, säger vänsterpartiets Siv Holma till dagensmedia.se.

Socialdemokraterna kommer att delta i referensgruppen trots att de uttryckt tvekan inför detta tidigare, men Berit Högman kräver att det, trots att de endast är en referensgrupp, måste framgå när deras åsikter inte överensstämmer med kommitténs.

Kommitténs uppdrag ska vara redovisat senast den 1 september 2012.