ESO-rapport kritiserar vårdnadsbidraget

2011-06-17 | Gerda Christenson padlock

EKONOMI

Vårdnadsbidraget fungerar som ett hinder för utrikes födda kvinnor att lära sig svenska och komma ut på arbetsmarknaden. Det skriver Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) i en ny rapport, som föreslår att vårdnadsbidraget genast ska avskaffas.
Vänsterpartiets Josefin Brink håller med.

FAKTA/ESO

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) är en kommitté under Finansdepartementet, som tar fram analyser och policyrekommendationer som underlag för politikernas samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut. Men ESO beslutar självständigt vilka ämnen de anser viktiga att arbeta med och vilka rapporter som ska publiceras. Ibland genomför ESO egna studier, men det mesta arbetet görs av forskare och institutioner som får i uppdrag att genomföra olika studier.

Du kan läsa hela rapporten HÄR!

FAKTA/IFAU

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala. IFAU ska främja, stödja och genomföra vetenskapliga utvärderingar.

I veckan lämnade ESO sin rapport ”Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration” till Finansdepartementet. Författarna Åsa Olli Segendorf och Tommi Teljosuo konstaterar i rapporten att det är färre som har arbete bland utrikes födda än bland inrikes födda – och allra svårast att få jobb har kvinnor.

En av författarnas slutsatser är att föräldraförsäkringen har ”inlåsningseffekter” som bör utredas. De menar att föräldraförsäkringen blir en kvinno- och fattigdomsfälla, som låser kvinnor och barn till hemmet. Eftersom barnen inte får gå till barnomsorg/förskola får de ingen tidig träning i det svenska språket.

Vårdnadsbidraget förstärker problematiken, konstaterar forskarna, och de anser därför att vårdnadsbidraget snarast bör avskaffas.

Förslag till förbättringar

Författarnas grundläggande slutsats är att dagens integrationspolitik bygger på aktuell forskning och internationella erfarenheter. Men de tillägger att det finns förbättringar att göra. Det gäller inte minst system för godkännande av utbildningar och meriter.

– I dag är ansvaret för att fastställa valideringar och kompletteringsbehov fördelat på många olika aktörer. För utrikes födda kan det vara svårt och ibland omöjligt att hitta rätt instans. Systemet fungerar inte heller effektivt när de väl hittar rätt.

De två forskarna menar därför att det behöver införas ett begripligt, lättillgängligt och effektivt system för godkännande av meriter och klargöranden om behov av kompletterande utbildning.

De vill dessutom införa ett system där studenter på gymnasie- och högskolenivå får merit- eller högskolepoäng för att hjälpa till med läxläsning i vissa områden. Hjälp med läxläsning skulle kunna öka andelen ungdomar som går ut skolan och samtidigt ge förebilder från högre utbildningsnivåer.

Integration- eller arbetsmarknadspolitik?

På ESO:s seminarium i måndags presenterades rapporten. Vid presentationen kommenterade Oskar Nordström Skans, docent i nationalekonomi och forskare på IFAU, rapporten med att det finns många olika skäl till att det är svårt att komma in på den svenska arbetsmarkanden. Han anser att det framgår av rapporten att problemen inte bara ligger på integrationspolitiken.

– Om man vill förbättra arbetsmarknadsintegrationen, så är det kanske viktigare att se till att arbetsmarknadspolitiken, ersättningssystemen, utbildningssystemen, lönebildningen och anställningsskyddet fungerar på ett bra sätt. Det är antagligen det viktigaste man kan göra för att underlätta för flyktingar och anhöriginvandrare att komma in i Sverige, sa Nordström Skans.

Avskaffa kvinnofällorna

Vänsterpartiet skriver i ett pressmeddelande att de välkomnar expertgruppens förslag.

– Tyvärr är det ingen överraskning att vårdnadsbidraget ökar risken för invandrade kvinnor att stängas ute från arbetslivet. Jag kan bara hoppas att regeringen vågar lyssna på experterna och och att Kristdemokraterna får vika sig, säger Josefin Brink, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Josefin Brink vill se ett mer jämnt fördelat föräldraansvar överallt. Inte minst för barnens skull.

– För barn vars föräldrar inte har svenska som modersmål vore dessutom en tidigare inskrivning i förskolan en stor fördel. Det är dags att avskaffa de urmodiga kvinnofällor som regeringen har gillrat och utforma en familjepolitik som gynnar både kvinnor och barn.