Rapporten Jämställdhetsutveckling i Norrbottens län har tagits fram av Enheten för social hållbarhet på länsstyrelsen i Norrbotten. Några av resultaten är följande:
Makt och inflytande
• 1991 var 43,7 procent av ledamöterna i Norrbottens landstingsfullmäktige kvinnor, år 2010 hade andelen sjunkit till 36,6 procent.
• Andelen kvinnor i Norrbottens olika kommunfullmäktige har ökat från 32,8 till 45,2 procent under perioden. Det varierar dock mellan kommunerna.
• Ordförandeposten i kommunstyrelserna och kommunfullmäktige innehas i 64 procent av fallen av en man.
Ekonomisk jämställdhet
• Vid en jämförelse av standardvägda löner är kommunsektorn mest jämställd. Kvinnor tjänade där 98-99 procent av männens löner under perioden 1996-2008. I landstinget steg kvinnornas andel av männens löner från 93 till 94 procent under samma period. I den privata sektorn steg andelen från 91 till 92 procent.
• Kvinnor hade 70 procent av mäns medianinkomst 1991. Andelen hade stigit till 79 procent år 2009.
• Studievalen vid gymnasieskolan är fortfarande till stor del traditionellt könsbundna.
Fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete
• 1992 tog män i Norrbottens län ut 9,1 procent av föräldrapenningen. Motsvarande siffra för 2010 var 23,6 procent.
• Mäns uttag av tillfällig föräldrapenning (vård av sjukt barn) har sjunkit från 38 procent år 1992 till 35 procent år 2009.
• Den större delen av mäns arbete är avlönat, medan en större andel av kvinnors arbete utförs oavlönat.
Mäns våld mot kvinnor
• Antalet anmälningar för våldtäkt, grov kvinnofridskränkning och sexualbrott har ökat under perioden 1990-2008. Detta både på grund av att anmälningsbenägenheten har ökat, men även för att våldet i sig har ökat.
• Vad gäller våldtäktsanmälningar i både Sverige och Norrbottens län, är offret i 93 procent av fallen en kvinna.
Rapporten som tagits fram av länsstyrelsen i Norrbotten, redogör för i vilken utsträckning Norrbotten uppfyller de fyra nationella jämställdhetspolitiska delmålen: jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Till viss del är det dyster läsning. Anmälningar om mäns våld mot kvinnor ökar, valen till gymnasieskolan är fortfarande traditionellt könsbundna och löneskillnaderna mellan män och kvinnor har inte minskat nämnvärt trots att allt fler kvinnor har en längre akademisk utbildning bakom sig.
Doris Thornlund, chef för Enheten för social hållbarhet på länsstyrelsen i Norrbotten, anser att resultatet var ganska väntat.
– När det gäller jämställdheten går det långsamt framåt, men det går sakta. Vi utmärker oss inte så mycket från riket i övrigt. Men det är ändå intressant att titta på sådana här undersökningar. De utgör bra kunskapsunderlag när man vill visa hur det ser ut, annars tror folk att det är löst tyckande, säger hon.
Gruvindustri präglar samhället
Norrbotten har vissa förutsättningar som skiljer länet från resten av landet, i och med att det finns så pass mycket tung industri, till exempel gruvdrift. De mansdominerade branscherna får en stor del av uppmärksamheten från politiker och näringslivsledare, på gott och ont.
– Från ledningshåll är man så glad över att den tunga industrin går framåt, och det är i och för sig bra. Men jag önskar att man hade haft ett jämställdhetsperspektiv när man funderar över stora omvandlingar i samhället, säger Doris Thornlund.
Hon nämner Pajala som exempel, där gruvetableringar skapar nya arbetstillfällen och lockar nya invånare till en ort som varit på väg att tyna bort. Doris Thornlund menar att det i sådana lägen ofta glöms bort att samhället måste attrahera olika slags människor och familjer.
– Vi har en stor utflyttning av unga tjejer i 20-30-årsåldern från länet. Vi brottas med att göra det attraktivt för dem att stanna, säger hon.
Handlar inte bara om kvinnor
En väg framåt i jämställdhetsarbetet, tror Doris Thornlund, är att fokusera mer på maskulinitetsfrågor och manlighet.
– Det har funnits hur många projekt som helst som går ut på att kvinnor ska förändra sig. Men de kan förändra sig till döds utan att det händer någonting. Hela samhället måste förändra sig om det ska bli jämställt, säger hon.
Trots allt ser Doris Thornlund, som har arbetat med jämställdhetsfrågor i tolv år, vissa positiva tendenser. Folk är mer medvetna och har större kunskap om mäns och kvinnors villkor i dag.
– Förvånansvärt många har kläm på hur det ser ut. Och det finns en vilja att jobba med de här frågorna på flera håll, säger hon.
Kunskapen måste ”sätta sig”
I rapporten står att länsstyrelsen hoppas bidra med ökad kunskap. Samtidigt finns det ju redan mycket kunskap. Vad tror du krävs för att kunskapen ska leda till att det faktiskt händer något med exempelvis löner och våld?
– Jag tror att kunskapen verkligen måste landa hos en. Innan jag började jobba med de här frågorna var jag lärare i 20 år och kunde inte just någonting om jämställdhet. När jag började driva jämställdhetsfrågor och stötte på motstånd kunde jag tänka: hur mycket ska jag utsätta mig för? Då var jag inte lika trygg i min kunskap. Men nu när kunskapen har blivit befäst i mig vågar jag driva frågorna, säger Doris Thornlund.
Hon har mött flera ledande samhällsaktörer som berättat om liknande upplevelser. De känner inte att de kan tillräckligt mycket för att våga driva på.
Du har jobbat länge med jämställdhetsfrågor. Vad är svårast, tycker du?
– Att omsätta det man vet i ren handling. Men många som handlar på rätt sätt ser det själva som en alltför liten insats, fastän den i själva verket har betydelse. Om vi gör många små saker blir det kanske en strukturförändring i slutänden. Vi får inte förringa de små insatserna i vardagen, säger Doris Thornlund.
Själv hoppas hon på en ny jämställdhetsdelegation i Norrbotten som precis har bildats efter att ha legat på is i några år. Hon har själv handplockat en grupp som ska jobba fram jämställdhetsstrategier för länet.
– Jag har valt ut åtta personer som visat framfötterna i jämställdhetsarbete och som är engagerade. Då kanske det händer något, säger hon.
1
Följ oss
Gå till sidtoppen
Länsstyrelsen i Norrbotten har arbetat föredömligt med att ta fram ordentliga siffror över hur det ser ut i länet. Kan vi få en kommunal pakt, Norrkampen, där alla komuner utmanar varandra att leverera ett kvinnovänligt norrbotten? Där vill jag bo. gertrud åström