Bild: Emese Tot

Maktkritisk musikduo på 8 marskalas

2011-03-04 | Frida Bogren padlock

KULTUR

Queerfeministisk ekotronika, så brukar uppsalabandet Lissi Dancefloor Disasters musik beskrivas. I vår är duon aktuell med en rad remixer och nytt eget material. Och den 8 mars är de DJ:s på Popkollos stödfest i Stockholm. FemPers slog en signal.

FAKTA:

LDD består av Josefin Lindh och Johan Tilli. De träffades när de läste en kurs på Uppsala universitet. Båda hoppade av kursen och började göra musik tillsammans istället. Det var våren 2007.

LDD är aktuella med spelningar, nytt material och workshops på årets upplaga av Popkollo.

Hallå där Johan Tilli, ena halvan av LDD, vad vill ni förmedla mer er musik?

– Både jag och Josefin (Lindh, duons andra halva) har bakgrund inom olika former av aktivism, så det är en stor del av vilka vi är och det avspeglas i vår musik. Vi funderar mycket på genus, maktstrukturer och olika konflikter. Vi gillar att använda musiken som ett sätt att ta olika roller som ett skådespel. När Josefin sjunger kan vi ändra på hennes röst så att det låter som en annan person och då kan hon sjunga på andra premisser.

Ni har själva hittat på genren ekotronika – vad är det?

– I låten Driving in my car till exempel sjunger Josefin ”I'm gonna keep on drivning my car 'cause that's my personal freedom.” Det är ju ingen åsikt som jag eller Josefin står för utan det är en text som vi skrivit för att driva med alla manliga bilister som är ute och kör och som vi känner att vi är motsatsen till. Det är en lek med begreppet ”personal freedom”.

– Jag tycker det är en intressant kontrast att det finns en sån oerhörd fattigdom i världen och till exempel det som håller på att hända i Libyen just nu, och så har man liksom Motormännen – organisationen för alla manliga ideal – och rätten att köra bil... Hela deras existens är ju bara humor.

– I början så kallade vi vår musik ekotronika för att vi tänker mycket på växthuseffekten och att det kanske inte kommer finnas mänskligt liv på jorden om några hundra år. Men egentligen är vi kanske mer maktkritiska än ekologiska. Vi ser ett tydligt samband mellan att många rika människor tjänar på att ha den typ av strukturer som finns idag och som leder till växthuseffekten och fattigdom.

Ni är aktuella med en rad remixer och har samarbetat med bland andra Those Dancing Days och Adam Tensta – vad är tjusningen med remixer?

– Jag och Josefin jobbar ju jättemycket i studion med vårt egna material men det är kul att göra andra saker också. Det ger omväxling och är väldigt smickrande att få förfrågningar från andra artister. Vi har bland annat gjort en remix till Armand Mirpour som släpptes precis och en remix till Emmon. Hon är verkligen jättebra så det var himla kul att remixa åt henne.

Vad händer framöver?

– Vi är Dj:s på Popkollos stödfest 8:e mars – att Dj:a är lite av vår nya specialitet, det är jätteroligt. Sen ska vi spela på Arvikafestivalen och har kontakter med Tyskland, så vi kommer kanske åka på Tysklandsturné. Annars släppte vi en singel nu precis som heter Glowing hearts och i maj kommer en låt som vi tror ska heta Popmusic. Vi skrev den efter att vi hade gjort ett DJ-set i ett ockuperat hus här i Uppsala. Vi tyckte det var så himla kul, en stark känsla och väldigt fin gemenskap där så vi blev inspirerade till att skriva den här låten som blev jätterolig.

På vilket sätt?

– Vi har utforskat de aktivistiska attributen men har mer en klassisk hiphopattityd. Vi gör det på ett väldigt skrytigt sätt och har gått in djupare i vår egen ljudbild med mycket blippiga och knasiga ljud. Det ska bli himla kul att släppa den!