Frida Zellinger är redaktör på tjejjouren.se

Tjejer röstar om viktigaste frågan

2011-02-04 | Ida Ali

INRIKES

Den 1 februari startar Tjejjourernas kampanj Prio 1. Detta är en gemensam aktivitet där unga tjejer i hela landet är med och avgör vilken fråga som ska upp på tapeten under den internationella kvinnodagen den 8 mars.

Fakta: Tjejjouren.se är ett samarbete mellan Sveriges 60 tjejjourer. Sedan lanseringen i mars 2010 har sidan haft över 160 000 unika besökare. Bakom Tjejjouren.se står Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR).

Sammanlagt har 5,3 miljoner kronor satsats på Tjejjouren.se av ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige), SKR (Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund), Allmänna arvsfonden och Ungdomsstyrelsen

– Det är mäktigt att alla 60 tjejjourer i landet ska kämpa tillsammans för en och samma fråga. Det här är första gången som vi går ihop och lyfter fram ett ämne, där de personer vi faktiskt verkar för bestämmer vad som ska prioriteras, säger Frida Zellinger, Informatör och webbredaktör på tjejjouren.se.

Med anledning av de tusen besökare som varje dag går in på tjejjouren.se, är det nu dags att enas om en sakfråga som skall vara ledordet under den internationella kvinnodagen. Frågan ”Vad tycker du är viktigast att kämpa för just nu?” följs upp av sju olika alternativ som alla berör unga tjejers livsvillkor. Under 20 dagar kommer omröstningen att pågå. Frågorna ämnar omfatta de problemområden som dagligen når Tjejjourerna.

- Alla jourer har samma mål – att stötta och stärka unga tjejer. Sedan kan problemområdena se lite olika ut beroende på att tjejjourerna ute i landet jobbar på olika sätt och med olika ideologi i grunden. Vi är en brokig rörelse där vissa tjejjourer har en stark feministisk grund medan andra inte alls har det. En del jobbar väldigt mycket med opinionsbildning och tvärtom. Just därför tycker vi att det är så bra att vi nu går ut och visar upp oss i enad front. Det är riktigt mäktigt, säger Frida Zellinger.

Tjejjouren.se verkar som en portal för Sveriges tjejjourer. Den fungerar också som en förlängd arm till unga tjejer som bor någonstans där det inte finns någon tjejjour. På sajten kan man antingen ställa sina frågor direkt och den besvaras då av en jourtjej inom 48 timmar. Eller ta telefonkontakt med någon av landets Tjejjourer där nummer till samtliga jourer finns på hemsidan.

Många av det frågor som dyker upp på Tjejjouren.se handlar om självskadebeteende, självmordstankar, sexuellt våld och övergrepp. För att få arbeta som jourtjej krävs det att man har deltagit i tjejjourens jourutbildning. Där får man kunskap om feminism, samtalsmetodik, normaliseringsprocessen och våld i nära relationer.

Sara Mühling, initiativstagare, har arbetat fem år på Norrköpings tjejjour, säger till Feministiskt Perspektiv att statistiken över de senaste två åren visar på en ökning rörande frågeställningar kring våldtäkter och sexuella övergrepp.

- Många unga tjejer kontaktar oss och frågar var gränsen för våldtäkt går. Det brukar låta ”hej, jag tror att jag har varit med om en våldtäkt, men jag vet inte säkert om det är det”. Sedan skuldbelägger de sig själva på grund av de kanske bar ”utmanande” kläder, eller inte sa ifrån tillräckligt. Sen har samtal om sexuella övergrepp trappats upp, där tjejerna helt enkelt inte vågar anmäla för att de är rädda för att inte bli trodda.

Hon säger också att ett stort antal tjejer känner sig svikna av systemet. Resultatet av statistiken anser hon visar på att vuxenvärldens syn på sexualitet och könsnormer bär ansvar för tjejers utsatta situation i samhället.

- Vi får höra från tjejer som ringer och berättar att lärare på skolan inte tar sexuella kränkningar och övergrepp på allvar. Typ att ”du får ju skylla dig själv som gick in med honom på toaletten”. Detta är vuxna människor som dagligen träffar de här tjejerna och killarna. Det är de som måste ta steget och säga ”nej detta är inte ok”.

Sara Mühling skulle önska att sexualkunskapen i skolan också förändrades. Hon anser att det är förödande att det läggs ner mer tid på att lära ut hur man trär på en kondom på en banan i stället för att prata om ämnen som berör ungdomars vardag.

- Varför diskuterar man inte frågor som ”vad är en våldtäkt?” och ”vad är sex?”. Varför lyfter man till exempel inte ämnen som handlar homosexualitet? Så länge som det ser ut på det här sättet kommer miljön för unga tjejer att fortsätta förvärras i takt med att samhället hårdnar.

Sara Mühling välkomnar kampanjen Prio 1 och hoppas med den att Sveriges samtliga 60 Tjejjourer får ett stort genomslag i media. Och att unga tjejers tillvaro inte bara blir verklighet hos tjejjourerna utan att den fråga som nu ska röstas fram av unga tjejer faktiskt kan leda till att vuxenvärlden börjar ta sitt ansvar.