Kliniker i Stockholm tar betalt för att reparera ”mödomshinna”

2021-01-20 | FemPers padlock

INRIKES

När tidningen Ottar ringde runt till tio privata företag som erbjuder intimkirurgi uppgav flera att de slutat med ingreppet som kallas ”rekonstruktion av mödomshinnor”. Andra fortsätter att tjäna pengar på myten om mödomshinnan. Hur vanligt det är vet ingen, då privata kliniker inte har någon rapportskyldighet. Den klinik som mest aktivt marknadsför ingreppet är enligt Ottar Nab-kliniken i Stockholm som har filialer på Östermalm och i Täby.

Att det skulle finnas en hinna som täcker slidöppningen är en myt. Däremot kringgärdas den av två slemhinneveck, som kallas slidkrans, och vid ingreppet sys dessa veck ihop. 15 500 kronor kostar det att reparera något som inte existerar. Men på Nab-klinikens hemsida visas bilder upp med beskrivningen: ”Hymen utgör en del av slemhinnan i en vagina som nästan eller delvis täcker en vaginal öppning.”

Enligt Bita Eshraghi, gynekolog och biträdande överläkare på Amel-mottagningen, Södersjukhusets mottagning för könsstympade reproducerar klinikens bilder myten om mödomshinnan. Vad bilderna egentligen visar är ovanliga avvikelser. Vid hymen imperforatus, som förekommer på en av bilderna, täcks hela vaginalöppningen av en hinna. Avvikelsen finns hos 1 av 1 000-2 000 personer med vagina.

– Jag har full förståelse för att kvinnor, som lever i kontexter där samlag före äktenskapet inte accepteras, söker sig till de här klinikerna och att de är beredda att betala stora summor pengar. Men, som läkare är det oerhört oetiskt att agera helt emot aktuell vetenskap och hävda att mödomshinnan ens existerar. Det innebär också att man fortsätter att reproducera den normen, säger Bita Eshraghi till Ottar.

Susanna Jafari, klinikchef och medicinskt ansvarig på Nab-kliniken, anser att ingreppet hjälper kvinnorna, men Eshraghi håller inte med – tvärtom:

– Jag kan inte se något annat syfte än att tjäna pengar. Det här handlar om ovetenskaplig kirurgi som kostar mycket för patienten som betalar. Ska vi på riktigt hjälpa de här patienterna, behöver vi i vården ha mer kunskap om hedersrelaterat våld, informera kvinnan om anatomin och ha bra rutiner för att hänvisa patienter vidare för stödjande samtal.